Barmark och fågelflock

Jag blir så glad när jag hittar barmark så här års, det är underbart! Vi var en sväng till Davidshyttan och fikade hos Gunnel och Drutten. Efteråt blev det en liten tur i skogen – härligt med en isfri promenad!

dh1

dh8

dh2

dh3

dh4

dh5

Det är den sista februari idag och vi har rena aprilvädret: ena stunden snöar det från en mulen himmel, i nästa skiner solen och sen snöar det och solen skiner. Så där håller det på.

Jag hade gärna varit ute längre men vinden är hård och iskall idag och det är inte behagligt alls, inte ens inne i skogen.

DH6

dh7

fgl

Nu har jag städat lite i köket och så har fågelflocken fått flytta till fönstret. Om jag nu bara kan hitta en ampellilja eller två också, så blir det finemangs.

Lchf: till frukost idag blev det två stekta ägg, lite bacon, en klick majonnäs och så lite tomat och gurka. Till det drack jag kaffe med grädde i (mjölk i kaffet tycker jag inte om, men grädde, det är mums).

Magen är lugn och nöjd och jag har inget sug efter nånting mellan måltiderna. Sköönt!!

Annonser

Dagens middag

midd

På tallriken idag, medsols:

– några skivor ost med Bregott på
– blomkål som jag toppade med smör och ost och sen hade i ugnen en stund
– stekta färska champinjoner
– kycklingfilé från hel, ugnsstekt kyckling
– en rejäl klick majonnäs
– körsbärstomat
– gurka

samt tre rejäla klickar smör på hela härligheten.

Gott!

Brukspromenad

Promenaden blev inte i närheten av så lång som jag ville och tänkt mig; bara 1,6 km. Det är is överallt på de mindre vägarna och jag törs inte riskera att halka omkull. Att gå längs ”stora vägen” lockar inte alls så det får bli fler kortare promenader på de få sträckor som funkar, helt enkelt.

Den här svängen gick vi ner på bruksmuseets område och strosade omkring där en stund.

bruksprom1

bruksprom2

bruksprom3

bruksprom4

Angersteinska huset.

bruksprom5

bruksprom6

Kornskruven.

bruksprom7

Annexet.

bruksprom8

bruksprom9

Källströms smedja. Från bruksmuseets hemsida:

”I Granbo by, i utkanten av brukssamhället, fanns en gång den skicklige liesmeden Anders Källström. Då han gick bort 1919 lämnades hans smedja i stort sett orörd fram till 1989 när hans ättlingar donerade den till Bruksmuseum.”

bruksprom10

Den här muren eller vad man ska kalla den, tycker jag är vacker. Synd bara att den är i så dåligt skick. Plogbilen har inte direkt gjort saken bättre heller.

bruksprom12

BUU för is! Här fick vi vända.

bruksprom13

Nu snarrrkar Qvick gott på sängen. Själv ska jag fortsätta med fåglarna. Den här blev klar tidigare idag:

fgl

Frukost

Eller borde det kanske mer kallas ”frunch” när intaget skedde vid halv 12… 🙂
Jag somnar ju så sent jämt så jag sover ofta hela förmiddagen.

frunch

Avocado, körsbärstomater, ett ägg, majonnäs och några ostskivor med Bregott på.
Kaffe måste man ju ha, och så dagens första pilleriller.

En bra lchf-länk till er: Airams matblogg.
Hennes fläskpannkaka, vitkålspasta, blomkålsmos och kålgott med lingon är några av mina favoriträtter.

Fler fögglar och en pippi

Den första halvan av natten har åter ägnats åt virkning. Föggelvirkning igen, minsann. De är verkligen så roliga att göra! Jag har bestämt att en hel flock ska få bo i vårt köksfönster.

fglar

På bilden är det 4 ”kroppar”, men sen jag tog den har jag också virkat 4 näbbar och 8 vingar.

Kvällens soffstickning-på-maten blev Pippitröjan jag stickar till min svärfar, världens bästa Drutt.

pippi

Nu måste jag prova den på honom innan jag gör något mer. Jag tror det är dags att sätta ärmmaskorna ”på vänt”.

Garnet i denna är Cascade Eco+ och det är såå mysigt att sticka med. Mjukt och fint!

Men nu, nu närmar sig visaren halv 3-strecket och jag ska gå och lägga mig. Det blev ingen ”kulpromenad” idag, bara flera mini, för jag har så ont i mitt vänstra ben. Det är antagligen den senaste veckans intensiva promenerande som spökar. Vänster ben är skadat efter diskbråcket och den nervpåverkan jag fick av att gå så länge med diskbråcket innan något gjordes åt det. I baksidan av låret har jag ingen känsel (man kan nypa så hårt man orkar, det gör inte ont), den stora muskeln på baksidan av smalbenet samt foten krampar ofta och jag har sämre ”styrsel” i det benet överlag (men jag har i alla fall lyckats träna bort haltningen!). Så, den stackars benstumpen har väl fått en chock av all aktivitet nu på sistone, haha.

Men imorgon, då ska det kulpromeneras igen, jag har abstinens!

Kovändning

Just det! En sådan har vi gjort idag.
Vi har ju ätit till största delen vegetariskt ett tag nu. Det har varit väldigt mycket pasta, ris, bönor, linser och så vidare (mycket grönsaker också, förstås). I korthet: väldigt, väldigt mycket kolhydrater.

Under den här tiden har vi ätit en massa god mat och tyckt det varit jättegott. Men. Vi har haft krångliga magar och gasiga magar. Vi har varit hungriga igen bara ett par-tre timmar efter vi ätit middag. Vi har ofta haft ett helt djävulskt godissug (vi har dock inte gett efter mycket alls, helt enkelt för att vår budget inte har utrymme för sådana onödigheter). Vi har sovit sämre. Och vi har haft mer värk. Vi mår helt enkelt inte bra.

Så: idag har vi bestämt att vi ska börja äta lchf-kost.

Jag åt lchf ganska länge, för några år sedan, och mådde otroligt bra av det. (Varför slutade jag då? Tja… Jag levde med någon som var väldigt kräsen och inte ville äta mycket alls av det jag åt och det blev så krångligt till slut att laga helt olika saker vid så många av måltiderna.)

Då, back then, bara ett par dagar efter att jag börjat äta enligt lchf mådde min mage bra. Inte bara bra – den var helt normal! Den som alltid krånglat. Plötsligt kunde jag äta och dricka utan att vara rädd för att behöva springa på toa direkt efteråt. Jag vågade äta matsäck när jag var i skogen, t.ex.

Lite längre in i lchf-livet, jag minns inte hur länge – några veckor eller så, började jag sova bättre. Jag fick mycket mer energi. Och bäst av allt: värken var inte fullt så besvärlig längre. Nu vet jag inte hur pass mycket kosten kommer att hjälpa med just värken den här gången eftersom jag är väldigt mycket sämre numer, men man kan hoppas.

Mika har också ätit lchf-kost förut och mådde mycket bättre av det han också.

lchf

Den enda utmaningen blir att äta lchf på samma minimala budget, men jag tror att med bra planering och smarta inköp (handla mycket när det är billigt och frysa in t.ex.) så kan vi klara det.

Dagens middag blev startskottet. Den åt vi vid 18-tiden. Tidigare har jag varit uppblåst och gasig i magen och jättehungrig igen vid 20-tiden redan. Klockan är nu två på natten och jag är fortfarande nöjd och så är också min mage. Om så det enda resultatet av det här kostbytet blir att min mage blir glad igen, så kommer jag att vara mer än nöjd.

***

En liten hälsning till den där ute som nu eventuellt förfasas och vill varna och allt vad det nu kan vara:

Gör inte det. Ok? Bara låt bli.
Jag är inte intresserad. Vi vet vad vi gör.
Ska vi säga så? Bra. Tack!
; )

Vad bidde det då? Jo…

…e’ föggel!

(En fågel, för den som inte förstår ren svenska. 😉 )

foggle

Virkad av restgarner efter Attic24:s jättefina beskrivning ”Birdie Decoration” som du hittar gratis här.

Beskrivningen är på engelska och det är första gången jag virkar efter engelska termer, men det gick bara fint. Lucy förklarar väldigt bra och tydligt i både text och bild.

Ett jätteroligt litet projekt och det ska bli fler, helt klart. Tänker mig en hel flock i ett fönster här hemma!

Natt

Kan man inte sova så kan man virka och det har jag roat mig med inatt fram till nu, kl 02:00.

Med restgarner och en av mormors virknålar har jag virkat runt, runt och en liten trekant och lite annat. Vad det ska bli får ni se imorgon…

virk

filten

Jag har virkat ett sista svart varv på filten och bestämt att det är bra så, nu är den klar.
Medan jag gjort detta har jag tittat på Vanishing of the Bees (finns på Netflix). Intressant, vackert och oroande.

”This documentary takes a piercing investigative look at the economic, political and ecological implications of the worldwide disappearance of the honeybee. The film examines our current agricultural landscape and celebrates the ancient and sacred connection between man and the honeybee. The story highlights the positive changes that have resulted due to the tragic phenomenon known as ”Colony Collapse Disorder.” To empower the audience, the documentary provides viewers with tangible solutions they can apply to their everyday lives. Vanishing of the Bees unfolds as a dramatic tale of science and mystery, illuminating this extraordinary crisis and its greater meaning about the relationship between humankind and Mother Earth. The bees have a message
– but will we listen?”

flufft

”Flufftröjan” har också blivit klar ikväll.

Inatt är det inte bara smärta som håller mig vaken. Stress och oro är också med och bråkar. Stress och oro över något som borde vara självklart för somliga men som verkar vara allt annat än det. Och jag sliter och sliter för att, ja, täcka upp, men jag är bara jag och jag har väldigt begränsade resurser och allt skapar så mycket oro. Det gör ont, i hjärtat. Det skapar en ibland överväldigande känsla av otillräcklighet, som i sin tur skapar ilska – för jag vet att det är inte jag som är otillräcklig. Jag gör precis allt jag kan och sen lite till. Att försöka resonera hjälper sällan. Har någon bestämt sig för att Så Här Är Det Minsann.., då är det hopplöst. Lönlöst. Om det handlade om mig, då skulle det inte spela nån roll, då skulle jag strunta i det. Men nu är det inte så.

Jag begriper det inte. Jag gör verkligen inte det.

Oh well.
Karma’s a bitch. Och det är inte jag som får ett bett i arslet some day.

Nu vill inte den här skruttkroppen sitta upp längre, så det blir sängen och ett korsord som nöje istället. Ryggen som varit ondare den senaste veckan är i alla fall lite snällare idag, tack vare att jag äntligen kunde hämta ut mer medicin. DET är något att glädjas åt!

mys2

Så här såg det ut tidigare idag, en stund efter promenaden. Med så mysigt sällskap gör det inte så mycket att tvingas vila. Helt allvarligt, utan den här polaren hade jag blivit spritt språngande tror jag. Han betyder oerhört mycket för mig. Han älskar och accepterar mig fullständigt precis som jag är. Han tröstar när saker blir för jävliga. Han får mig att skratta med sina knasiga fnatthyss och han motiverar mig att gå ut och gå, många gånger varje dag, trots smärta. Han ger mig utmaningar i våra träningsstunder och enorm glädje när det klaffar och allt stämmer.

Vi stretar på

Regn och slask och gegga. Nä, det gillar vi inte nåt vidare, nån av oss. Men envis är jag, så ut på promenad bar det. Åt samma håll som igår fast idag svängde vi inte in på vägen och leden utan gick mot.., ja vad?

ons1

ons2

En gammal idrottsplats? Det ser ju lite så ut, eller hur?
Där finns en liten stuga (vid vilken det ska finnas en cach, förresten, men jag är inte i form att krypa och leta idag så det får vänta) men ingen skylt eller nåt som avslöjar om och till vad den används.

ons6

ons7

ons3

På den här sidan var det finfint att gå. Lite gropigt men bart och relativt torrt. Vi gick runt ”planen” och på de andra sidorna var det snöslask, ungefär en sko djupt. Blä!

ons4

ons5

ons8

Motvind och duggregn när vi vände hemåt igen. Usch!

ons9

Men skönt att vara ute, trots allt.

ons10

ons11

Nästan hemma nu. Där borta i högerkant syns vårt hus.

ons12

ons13

”Måste du fota var femte meter?!” verkar han tänka. 😀

ons14

Hemma!
Jag är blöt och kall om fötterna, annars hade det nog blivit en längre promenad, men 1,97 km får duga för just den här rundan. Nu väntar kaffe och stickning och lite häng med Gary Oldman som Dracula.

ons15

Jag har stickade sockor på för att värma fötterna. På min säng la jag ett lakan för att Qvick inte skulle blöta ner mitt täcke. Det gula lakanet. Det han inte ligger på. Haha! Jaja… 🙂

***

Det är fantastiskt skönt att vara ute och gå, trots att det gör ont. Men gratis är det inte. Jag får betala, under kvällen och natten. Ju mer jag rör mig, desto mer ont får jag. Så är det.
Då, mitt i natten, när det värker så jag tror jag ska tappa förståndet och sömn känns som nåt påhittat andra pratar om, då brukar jag ibland tänka på alla goda råd omgivningen så gärna ger. ”Om du bara…” ”Du ska se att om du…” Det vill säga:
– Du är lat.
– Om du bara rörde dig mer skulle du må bättre.
– Du sitter still för mycket.
– Tänk positivt!
och så vidare.
Kära rådgivare, jag byter gärna med er. Vilken dag som helst. Det är bara att säga till!
Eftersom ni vet precis vad felet är, kan ni ju utan problem ta över min kropp och fixa den piff paff så där bara.