Dagens rubrik i februarifoton: Kvar från igår.
Disken.
Orka! som människor-mycket-yngre-än-jag brukar säga.
Månad: februari 2017
#februarifoton: En sak som är svår
Dagens rubrik i februarifoton: En sak som är svår.
Att leva livet utan mormor.
14 år nu.
Det är inte lättare nu än då.
En februarifredag i bilder
Idag är det EFIT: Ett Foto I Timmen. Fler som är med just idag hittar du här.
00:30
Sovit två timmar. Vaknade av att kroppen värker. Virkar hjärtan till tisdag då vi har andakt med tema kärlek på ett äldreboende. (Alla ska få varsitt hjärta.)
01:30
Provar favoritappen för att kanske få sova lite till.
04:30
Vaken igen. Lyssnar på ett gammalt avsnitt av Klotet (P1).
08:30
Nu måste jag kliva upp, men pigg är jag inte.
09:30
Kaffe!!
10:30
Ingen har fixat disken medan jag sov, så jag måste väl…
11:30
Då är vi ute på kall, blååååsig promenad. Brrr!!
12:30
Då njuter någon av värmen i en solfläck och är precis hur fin som helst.
Älskade kompis!
13:30
Då har vi avslutat en stunds klickerträning. Kul!!
14:30
En stunds stickning och vila.
15:30
Jag skulle vattna blommorna men fick en katt i famnen istället.
Sen satt han på min axel i 20 minuter. Bra plats att spana från tydligen. 🙂
16:30
Då njuter jag av utsikten från köket. Vackert ljus där ute.
17:30
Då njuter jag av god, god soppa. Mums!
Receptet finns här.
18:30
Jag pratar med odlingarna i mina fönster. Jo, prata med dem måste man. 😉
19:30
Då läser jag en av mina favoritbloggar: Från Stockholm till vägens slut. I motsats till den här bloggen innehåller den enormt mycket intressant information. Och Anders lever precis den sorts liv jag drömmer om. Hos honom (ja, i bloggen alltså, inte irl) hänger jag en stund varje dag. Jag har tre bloggar jag besöker varje dag: Elisabet, Kammebornia och så Anders. Jag läser massvis med bloggar men mer sporadiskt. Dessa tre besöker jag varje dag, alltid.
Ja, sen blev det inte fler bilder den här gången. Jag virkade hjärtan och var trött, mest…
#februarifoton: Att vårda noga, ömt och försiktigt
Gårdagens rubrik i februarifoton: Att vårda noga, ömt och försiktigt.
Naturen!
Fornlämningar!
Två saker som verkligen, verkligen faller under den kategorin saker här i världen.
#februarifoton: På riktigt
Dagens rubrik i februarifoton: På riktigt.
Skogen.
Där finns jag på riktigt.
Där och bara där.
Kunde jag välja alldeles fritt skulle jag kliva in i den och stanna där.
Så blev det lite vinter igen
Det var inte riktigt så att jag hurrade imorse när jag tittade ut och såg snön, men sen bestämde jag att det är jättehärligt med snö och så gick vi ut och busade runt i den, Qvick och jag. Då kändes den roligare.
Och vackert är det ju. Faktiskt.
#februarifoton: På låtsas
Dagens rubrik i februarifoton: På låtsas.
Här ligger ett skogstroll i en soffa i en lägenhet och låtsas vara människa och låtsas trivas med det.
Inuti drömmer skogstrollet om skogen. Träden, mossan och bäckarna. Stenbumlingarna, linneorna och älvdansen.
Lugnet. Friden. Dofterna.
Det äkta. Det som är på riktigt.
Det enda hon egentligen bryr sig om.
#februarifoton: Kolla, vad fint!
Dagens rubrik i februarifoton: Kolla, vad fint!
En pyttepytteliten planta.
Pyttepytte.
Den är viktig.
Den representerar vägen mot målet.
Målet är oändligt mycket större än denna lilla, lilla växt och ända fram kommer jag nog aldrig – drömmen är för extrem för samhället á la 2017 – men drömmar är viktiga och jag ska ta mig så nära målet jag kan.
Nära betyder längre bort från väldigt mycket men närmare det som är viktigt. Naturen. Kärleken. Friheten.
Max & Qvick
#februarifoton: Nån stark eller svag
Dagens rubrik i februarifoton: Nån stark eller svag.
Jag är både och. Ibland tänker jag att jag o r k a r inte!
Men det gör jag ju.
Jag orkar. Jag kan. Jag vill.
Jag är stark.
URSTARK.
Faktiskt.
