Ett foto i timmen

Idag, lördag, är det Efit: Ett Foto I Timmen. Fler som är med just idag hittar du här.


00:30
Då kliver jag just in genom ytterdörren hemma efter en underbar kväll med bad (dopp nr 51!) och middag tillsammans med A.


01:30
Då borde jag verkligen sova men jag är alldeles för pigg för det. Qvick och jag lyssnar på John Lee Hooker och (jag) dricker te.


05:30
Då vaknar jag och har sovit i ett sträck sedan 2-tiden! LYX!!
Över fälten hänger molnen grå och ganska tunga, det blir nog regn. Då blir det regnbad idag. För bad blir det. 🙂


06:30
Då kommer The Stig och Michelin in efter nattens eskapader och vill ha frukost.


07:30
Jag funderar på vad jag ska göra med alla dessa lyxiga godsaker jag fått av L. Jag tror det blir en omgång Ratatouille igen, det var såå gott!


08:30
Förmiddagskaffe ute.


09:30
Då stickar jag och tittar på ”Saknad, aldrig glömd” på SVT Play och funderar på vad jag ska hitta på idag, förutom bad.


10:30
Regnväder. Då gör de här två inte många knop inte…


11:30
Gör ett försök att sitta still och läsa en stund. Nyskriven Poirot-deckare, och hon gör det bra, Sophie Hannah!


12:30
Tar det sista av ratatouillen och gör shakshuka till lunch. Mmmmm!!


13:30
Då har jag bestämt vad jag ska göra med några av gurkorna jag fått. Jag ÄLSKAR pressgurka!


14:30
Läser lite till. Jag gillar den.
Annika – om du inte gillar hur Agatha Christie skrev så kommer du inte gilla denna: det är väldigt, väldigt likt originalen.


15:30
Då är pressgurkeriet påbörjat.


16:30
Tadaaa! 🙂

Sen blir det inte fler bilder från mig denna gång.
Det hände något och jag behövs till annat.

Ha en fin kväll, och var rädd om varandra! ❤

Upp och ner och upp

Jobbdag. Kakbak på schemat. Havreflarn i massor blev det för de är väldigt populära på våra aktiviteter med fika. Jag använder det här receptet och kakorna blir supergoda!

Efter jobbet var kroppen alldeles galen. Smärta överallt och handleder som inte vill vara med alls. 4 timmars vila krävdes det den här gången, innan jag hade energi till något mer än att bara sitta still.

Fint sällskap hade jag förstås, som alltid. 🙂

Framåt kvällen blev det en tur till sjön tillsammans med vännen L. En UNDERBAR kväll, solig och varm. För en gångs skull var det bara vi där, och det var så lugnt och skönt.

Länge låg vi och bara njöt av lugnet, solvärmen och vågskvalpet.

Bad blev det också, förstås. Lite svalare i vattnet än sist, men skönt ändå. Jag var i länge, säkert en halvtimme. Simmade igen, heja mig! 200 meter ungefär.

Dopp nummer 50.

Vad det gör gott, all tid utomhus! Sol, bad, skog.
Det är en stor hjälp för att hantera den ständigt närvarande smärtan.

På väg hem knäppte jag ett par bilder från bilen. Suddiga av farten, men åh det var så vackert! Augustikvällar är speciella.

Av vännen L fick jag en massa underbara grönsaker från hans växthus och en del av dem blev ikväll till ratatouille. Jag använde det här receptet och åh så gott det blev!

Magisk början, magiskt slut

Min onsdag började magiskt när skyggisen Michelin kom och lade sig alldeles nära intill och sen låg där en halvtimme och sov gott.

På eftermiddagen var jag på grillfest en stund, tillsammans med härliga människor från Fjugesta, Syrien, Kongo, Eritrea och alla möjliga ställen på jorden. God mat och härlig, glad stämning!

Efter det blev det vidare till Mullhyttan för ”Musik i sommarkväll” i kyrkan. Önskepsalmer med vår kantor Gunnar. Hur mysigt som helst; alla fick önska en psalm var (jag önskade Oändlig nåd, d.v.s. Amazing Grace på svenska) och så sjöng vi dem tillsammans, med Gunnar på piano. Jag sjunger verkligen oändligt mycket hellre än ens i närheten av bra, och psalmer är väl inte direkt min sorts musik, men roligt är det. 🙂 (Fast ganska många toner är jag alldeles tyst, när det är uppe och nosar på de översta notraderna…). Gunnar är dessutom fantastiskt kunnig och kan berätta om psalmskaparna och bakgrunderna till många av psalmernas tillkomst m.m.

När det var slut i kyrkan, vid 20:30 ungefär, åkte jag och tog mig ett kvällsdopp och det, det var det allra bästa på hela dagen, det.

Varmt var det inte, varken i luften eller i vattnet, men åh det var underbart ändå! Det var jag, naturen, sjön, dimman, lugnet, tystnaden.

U n d e r b a r t.

Magiskt!

Dopp nummer 49.

Åter på jobbet. Samt 47 och 48!

Första arbetsdagen efter mitt livs första semester. Kändes helt ok innan och när jag kom till jobbet kändes det bara fint. Världens finaste arbetskamrater gör att det blir så. Dessutom var det bakning på schemat och det är min favoritsyssla.

Frysen är tom, det är dags att fylla den inför kommande aktiviteter. Två mjuka citronkakor blev det idag.

Kära lilla Fjugesta. En liten håla men en trevlig liten håla.

På väg hem knäppte jag några bilder. Det är så otroligt fint här!

Ja, detta är något jag aldrig trodde jag skulle se: en bild på mig ätandes majs. 😀

När jag hade ätit for jag över till vännen L, som bor så här ljuvligt. Avskilt och så ljuvligt tyst!

Vi åkte till sjön. En underbar kväll. Ljummen, ljummen sammetsluft!

Dopp nummer 47!
Varmt i vattnet med, verkligen såå skönt.

Det blev ett dopp till innan vi åkte hem, så nu är jag uppe i 48.
Idag simmade jag. Simmade! Och inte bara det: jag simmade utåt. D.v.s. bort från stranden. Ja det låter nog fånigt, allt detta, för den som inte lider av vattenskräck, men för mig är det alldeles enormt.

Jag konstaterade också att jag är inte så dålig på att simma som jag trodde – man ska bara andas ibland och inte hålla andan, så orkar man liksom lite längre…