Kalajoki

Stickade i Trekking från Garnbolaget, i färgen ”Mörk blyerts”.
Jätterolig stickning! De ska nog bli en present tror jag.

Mönstret är gratis och finns här.

Annonser

Happy together en lördagseftermiddag

Jag har nu kommit till de förkortade varven på tröjan Happy Together. I detta mönster använder man sig av German short rows, minns inte om jag provat den varianten förut, det känns inte bekant. Jag hoppas det blir snyggare än den variant jag provade sist; den gången tyckte jag inte det blev fint alls.

Förkortade varv är i alla fall roligt att sticka och nu är det inte så mycket kvar att sticka på själva kroppen. Sen blir det ärmar och polokrage.

Lyckliga tillsammans

Ja, det hoppas jag att vi ska bli, tröjan ”Happy together” och jag.

Den växer fort för dels stickar jag nästan enbart på denna nu (jag brukar annars ha en hel drös projekt igång samtidigt) och det blir ganska mycket stickande just nu. Jag orkar inte så mycket annat, är så himla trött.

Rolig stickning!

Mönstret finns här.

Noll. Möjligtvis noll komma nånting.

Det är ungefär den hastighet med vilken jag lever livet just nu. Det är alldeles meningen och det är så skönt. Två veckor har jag semester, jullov. Jag har hört lite sånt som att jag borde hitta på mer, göra saker, komma ut och annat i den stilen, men se det har jag inte alls haft lust med. Så då gör jag inte det.

”Tar du ut semesterdagar och inte använder dem?!” vad det någon som sa. Jodå, jag använder dem, sa jag. Jag använder dem till att sticka, vila, se en och annan film och dokumentär, spela sällskapsspel och lite sånt.

Jag har unnat mig massor med vila. Eftersom jag sover så dåligt om nätterna så har jag sovit lite när som. Närhelst jag känt att jag varit trött. Bara lagt ifrån mig stickning och tippat omkull i soffan eller kurat ihop under filt på sängen.

Latat mig. Hu så fult va!  Nej, det tycker jag ju inte. Andra kan tycka det, det får dom. Inte mitt problem.

Jag är nog en av de mest rastlösa själar jag vet. Jag tycker om att vara aktiv, att hitta på saker, att utforska. In absurdum i perioder. Men ibland tycker jag också om raka motsatsen. Ibland grottar jag in mig i min soffhörna. Lägger upp fötterna, tänder en massa ljus, plockar fram stickningen och stänger omvärlden ute. Det kan vara för en kväll eller flera dagar i rad. För mig är det en nödvändighet. Jag tillhör inte sorten som måste ha sällskap hela tiden, tvärtom så vill jag ha ganska mycket tid för mig själv.

Jag har såna dagar nu den här veckan. Julveckan blev det en hel del umgås och det var underbart. Nu är det lugna dagar hemma, mestadels ensam, och det är också underbart.

Jag tittar på dokumentärer, några serier (två tips på Netflix: La Mante och Glacé, franska deckarserier båda två), dricker kaffe, stickar på Happy Together-tröjan och på raggsockor. Sover en stund när jag vill det.

Katterna gör inte heller många knop så här års. Ute kortare stunder bara, resten av tiden ägnas mest åt vila. Helst i kartongerna. 😀

Julen är jag oftast färdig med redan den 28 december (för mig är det tiden fram till jul, adventstiden, som är den viktiga) men julgranen brukar få stå kvar länge. Det är så mysigt!

Ett par bilder till på min Riddari. Den är nog bara mitt andra färdigstickade flerfärgsprojekt faktiskt. Jag är inte alls van och behöver verkligen öva. Oket här är lite småbubbligt för att jag dragit trådarna lite för korta mellan färgbytena, men inte så farligt ändå. Jag är nöjd!

Ull är verkligen ett fantastiskt material, det värmer på ett så behagligt sätt. Man är varm men aldrig på ett instängt, ofräscht sätt som konstgjorda material kan få en att känna sig.

Jag går oftast i tjock ulltröja även i riktigt kalla temperaturer. Är det väldigt kallt så tar jag två eller fler lager ull. Blåser det så tar jag en tunn jacka utanpå. Fryser gör jag väldigt sällan när jag är klädd i ull.

Kläder köper jag väldigt, väldigt sällan – det finns helt enkelt inte pengar till det – men jag gav mig själv lite nya prickar i julklapp. Prickar blir man glad av!

Och nu, nu ska jag nog ta en liten vilostund. Jag sov visserligen 3 timmar på förmiddagen men det var ju då det. 😉

Happy together

Den växer, tröjan ”Happy together” (mönstret finns här). Jätterolig stickning! Det är underbart när man hittar ett projekt som är så roligt att man vaknar på morgonen och bara vill skutta upp och fortsätta sticka direkt.

Börjat på ett annat projekt också, men det är lite hemligt än så länge.

Invigning

Idag har jag invigt min Riddari-tröja och ååååh jag älskar den!

Jag älskar färgkombinationen och passformen och den är så varm att det räcker med bara den, jacka utanpå behövs inte.

Underbaaaart!
Ja. Jag är nöjd. 🙂

Den är stickad i Ullcentrums tretrådiga ullgarn och det blev sååå bra.

Hejdå skitnatten, hej dagen, nu kör vi

Och sen…

Halv två på natten överväger jag alla möjliga och omöjliga metoder för avlägsnande av smärtande ben och SI-leder. Spyfärdigont.
Så kan det också vara.
Men en ljuvlig kväll har jag haft innan så humöret är det inga större fel på, ändå. ❤

Somnade framåt 3 i alla fall.

Vid 6-tiden är jag vaken igen, då med så ont att jag tror jag ska bli alldeles galen. Höger knä, höger fotled, musklerna i höger lår samt höger armbåge och höger hand gör så ont att jag är spyfärdig. Det är sån smärta att man vill klösa sig ur sin egen kropp. (Tack och lov har jag inte ont på den nivån så ofta, kanske en gång i veckan.)

Min vanligaste taktik när det gör för ont för att kunna sova är att lösa korsord. Att fundera på kluriga ord kan distrahera. När sånt inte räcker till, när smärtan blir så stark att jag knappt vet vad jag ska ta mig till, medan jag (om en har sån tur att en har fått medicin) väntar på att en dubbel dos smärtstillande ska börja verka, då brukar jag lyssna på sjöväderrapporten.

Mormor och jag lyssnade på den tillsammans oändligt många gånger. Tillsammans under tystnad, ofta med varsin stickning/virkning i händerna.
Friden där i det köket. Mormor. Namnen på fyrar och platser.
Att lyssna på sjöväderrapporten ger samma meditativa lugn som t.ex. stickning. Knasigt? Ja kanske. 😁
Inatt har jag lyssnat på flera ”avsnitt”.

Jag minns mååånga nätter som den här när jag var liten och under tonåren. Jag hade förfärlig ”växtvärk”, ofta sån smärta att jag nästan fick panik.
Många är dom nätter jag intensivt försökt fokusera, fokusera, fokusera! på ett korsord. Som barn lånade jag mammas veckotidningar och korsorden i dem, många vakna nätter var det. Tänk om jag fått hjälp då. Då hade min tillvaro varit annorlunda idag, det är jag övertygad om. EDS är medfött och kan inte botas, men det har stor betydelse hur tidigt man får diagnos och kan börja leva på ett sätt som kan förebygga mycket elände längre fram.

Vid halv 8 tog jag dubbel dos smärtstillande och framåt halv 9 hade kroppen har äntligen lugnat sig tillbaka ner på ”basnivå”.
Försökte få hund och katter att komma med kaffe och frukost men icke. 😀 Fisproppar! 😀

Vid 10-tiden sitter jag och myser med tända ljus, kaffe och stickning och njuuuuter av att smärtan stillat sig några hack. Kroppen är mycket lugnare nu, skillnaden är lika tydlig som när man skruvar ner volymen på musik. Lättnaden! Det är så så så skönt.

Tacksam för att jag använde återstående semesterdagar till att ta ”jullov” och alltså är ledig idag. Jag tänker ha en väldigt låångsam dag. Man blir väldigt trött efter en sån smärttopp.

Riddari ligger i blöt just nu och jag stickar vidare på nästa projekt:

”Happy together” av Suvi Simola, i Cascade Eco+. Det är ungefär vad jag tänkt ägna den här dagen åt.

Nu lite mer kaffe tror jag bestämt. Och Rush i högtalarna.
Jo, nog har jag det bra! 🙂