Det finns inget, inget, inget bättre

Det finns inget i detta universum jag älskar så mycket som att vara ute i naturen. Efter en veckas sjukdom och så en veckas utmattning efteråt har längtan varit stor. Idag har det varit jättefint väder och jag har varit ute i två svängar och SOM jag njutit!

Först en promenad med Qvick: en favoritrunda i skogen vid kilsbergskanten, bara några kilometer hemifrån. Här går vi ofta.

I skogen trivs vi bäst både Qvick och jag.

När vi går där tänker jag att varför, varför ägnar jag mig överhuvudtaget åt något annat? Det här, det är det enda jag egentligen vill. Det enda som verkligen får mig att trivas.

När vi just kommit tillbaka till bilen ringde telefonen och S undrade var jag var och om jag ville ta en promenad. Såklart jag ville, så hem och lämna av Qvick och bilen och sen bar det iväg igen.

En promenad genom en annan favoritskog (och just nu är jag glad för ”grön vinter” för det gör det så lätt att gå i skogen) bara nån kilometer från den andra rundan, ner till sjön där jag tog så många av sommarens dopp.

Solen sken och till och med värmde lite och isen var blå (och sjöng för fullt) och himlen var också blå och det var så så så ljuvligt att bara finnas till.

Frihet och kärlek!

Ibland behöver man ta beslut som kan tyckas (ja av andra, inte av en själv för man vet att det är helt rätt) ganska drastiska och hårda men som man vet är alldeles rätt. Jag gjorde det för ett tag sedan. Tjopp, tjopp. Klippte rakt av.

Inte en enda sekund har jag ångrat det beslutet. Jag har inte sett bakåt, inte mått dåligt, inte ångrat. Tvärtom – jag känner mig lättare, som att jag förut hindrades från att andas ordentligt.

Och till mina fina vänner som finns runt omkring mig idag:

Älskade, älskade vänner som är på riktigt och som accepterar och älskar mig som jag är! Som inte ständigt kritiserar, som fattar att det som är rätt för en människa inte behöver vara rätt för nästa. Som inte sviker förtroenden och inte snackar skit bakom ryggen på en. Som inte ständigt försöker förminska mig för att jag inte väljer samma levnadssätt/beslutsprocess eller whatever, som dom själva. Som aldrig en enda gång sagt ”men så kan du inte göra!” eller ”jo men nu vet jag faktiskt bättre än dig vad som är rätt” eller ”du måste sluta leva som du gör”.
Och ja, jag ler ofta när jag tänker på allt som händer i mitt liv, hur snabbt det går och hur somliga skulle förfasa sig.

Åh jo, jag vet allt. Jag hör. Jag får berättat för mig. Mycket pågår fortfarande. Men vet ni: det skiter jag i.

De riktiga vännerna är fantastiska. Ni vet vilka ni är. Jag älskar er! 🙂

Det är mycket som är jobbigt i min tillvaro, hälsan inte minst, men den dominerande känslan är:

Så är det!

Ja, det var ett rörigt inlägg som stack iväg lite hit och dit, men så kan det va ibland. 😉

Nu ska jag sätta igång skruttkroppen i några skuttedansmoves och lyssna på gla’låtar och byta om för ännu en vansinnesfärd. Dagens, alltså. Imorgon kommer det en ny vansinnesfärd. 😉

Yeehaw!

Äntligen!

 

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa’ sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Friheten, den är så jäävla skön!! 🙂

Skogsfika och geocaching

Vansinnigt rastlös idag och ganska fint väder (mulet men +8 grader) så jag packade fika och så gav vi oss ut, Qvick och jag. 4,4 km blev det totalt, i kringelikrokar hit och dit. Hade bestämt mig för ett par cachar jag skulle hitta. Första stoppet blev gamla idrottsplatsen för cache nr 1.

geo6

Qvick ligger och väntar medan jag letar.
Den cachen var lätt att hitta så det gick fort. Sen satt vi där på trappen en stund och filosoferade lite innan vi gick vidare.

geo7

Vi bestämde oss för att gå längs den gamla järnvägen. Rakt och fint går den mellan vägen och sjön. Det är säkert himla fint här sommartid.

geo4

geo3

Idag var det mest lerigt. Ordentligt så. Men gick man i kanten klarade man sig hyfsat undan det värsta.

geo2

geo1

geo5

Här går skoterleden över sjön. Vi höll oss på land dock. Jag går inte på isar, inte ens mitt i vintrigaste vintern, basta.

geo8

geo9

geo10

Efter ett tag gick vi upp på vägen igen och sen in på en mindre väg upp mot Kartjärn, där vi gick in i skogen för jag hörde hur det porlade så fint. Vi kom till den här fina bäcken.

geo11

geo14

Finfint fikaställe, så fram med sittdyna och fika! Jag hittade en perfekt stubbe att sitta på.

geo12

Aldrig smakar kaffe/fika/mat så gott som ute i naturen!

geo13

Där vi satt länge och bara njöt!

geo15

Vidare, sen. Upp mot nästa cache.

geo16

Qvick väntar medan jag skriver i loggen. Den här cachen var inte heller svår, men tog ändå en liten stund att hitta. Ledtråden var ”gran” och det fanns ju några att välja på. 🙂 Men fullt hittbar även utan ”riktig” gps, helt perfekt ”promenad-cache”.

geo17

Vi fortsatte längre in och kom fram till tjärnen, och någon slags klubbstuga tror jag. Skoteråkarnas, kanske? Fint var det i alla fall!

geo18

geo19

geo20

Is på tjärnen men vi stannade på land. Njöt av lugnet och utsikten.

geo21

Där på högra sidan av kullen har det tydligen varit slalombacke förut.

geo22

Om jag fick välja precis hur jag skulle bo, vad jag ville, då skulle det vara så här! Ja, alltså en ordentlig stuga med el och wc osv, men tomten.., precis exakt så här skulle jag vilja bo! Smack plopp mitt i skogen, bara. Jag behöver ingen trädgård, det intresserar mig inte. Jag skulle älska att bo mitt i så här.

geo23

Hejdå, fina lilla stugan.

geo24

geo25

På tillbakavägen gick vi in på gamla idrottplatsen igen och där tränade vi en stund och avslutade med lek och bus.

geo26

Nu är vi hemma igen. Trött och nöjda. Qvick sover gott och jag ska ta det väldans lugnt jag med. Ryggen tycker det är så där med detta promenerande och gående i skogen, men va fasen.., det är det värt! Nu kan jag sitta här och ha ont, skitsamma. Det var så underbart att vara ute!