En decembermåndag i bilder

Idag är det EFIT – Ett Foto I Timmen. Fler som deltar just idag hittar du här.


00:50
Dags att gå och lägga sig. Trött men glaad efter en väldigt fin fjärde advent.


08:00
I en kartong nedanför min säng…


09:00
Frukost. Kaffe & stickning.


10:00
Rally sover gott medan jag dricker en andra mugg kaffe.


11:00
Redo att åka till jobbet för glöggmingel och julbuffé.


12:00
Fantastisk buffé från Lekhyttan, och detta är bara en liten del av allt gott.
Smakade otroligt bra!

13:00 och 14:00
Inga bilder, jag hade fullt upp med att njuta av underbart sällskap – jag har det verkligen otroligt bra som får vara tillsammans med de som jobbar i församlingen. Värme, omtanke, glädje, kärlek, gemenskap. Jag njuter och är så tacksam för varje dag jag får med dem.


15:00
Hemma igen. Ligger på soffan och spanar på Michelin som spanar på fåglar.


16:00
Lyssnar på julmusik. Hänger tvätt. Plockar undan lite.


17:00
Stickar och lyssnar på favoritjulmusik.


18:00
Smyger på Chrille… 😀


19:00
Mumsar middag. Julmatsrester.


20:00
Då sitter jag med TENS-plattorna på och hoppas på lindring.
Dumma, dumma nacke.


21:00
Stickat några varv. Lite stressad nu; julafton är inte långt bort…


22:00
Katter alltså… 🙂


23:00
Även dagens sista blir en kattbild.
Rally sover gott och nu tänker jag bädda ner mig och förhoppningsvis få göra detsamma.
Godnatt!

Högmässa och julknytis

Vad det är vackert när den blåsvarta decembernatten sakta går över i ljusblårosa decembermorgon!

Klockan 6 imorse stod jag och skalade potatis till 11 personer. 😀 Jag kunde ändå inte somna om, så lika bra att kliva upp och göra nytta. Anledningen till potatisskalandet var att det på eftermiddagen skulle bli julknytis här hos mig, tillsammans med ett härligt gäng nya bekantskaper.

Strax före halv 10 sken solen och jag var redo att åka till

Hidinge gamla kyrka, där det var högmässa klockan 10.
Morgonsolen lyste så fantastiskt vackert på kyrkan idag!

Den här dörren tycker jag är alldeles fantastisk! Så otroligt vacker, och tänk att den fortfarande finns kvar – den är från medeltiden. Av Stefan, prästen som höll dagens gudstjänst, fick jag veta:

Det finns symbolspråk på denna dörr med: längst ner på dörren kan man se ormen på rygg medan rättfärdighetens sol stiger upp på själva dörren!

”Hidinge gamla kyrka är en av Närkes minsta kyrkor och har mycket kvar av sin medeltida karaktär. Kyrkan byggdes någon gång under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Koret var från början smalare men har senare breddats. I slutet av 1600-talet tillfogades ett timrat torn i väster, vilket senare rivits. Fönstren har förstorats i ett par omgångar, senast år 1820.”
Källa: Länsstyrelsen

I taket. Fint! Jag blev sticksugen av färgkombinationen och av figurerna. 🙂

”Sedan Hidinge nya kyrka stod klar 1869 lämnades den gamla kyrka åt sitt öde och inventarierna auktionerades ut. Först under 1920-och 1930-talen renoverades kyrkan och återinvigdes som gudstjänstlokal. En del av den ursprungliga inredningen har kunnat föras tillbaka. Bänkinredningen är från 1930-talet efter förebild från en bevarad dörr från de ursprungliga bänkraderna. Den bevarade ursprungliga dörren sitter idag i kyrkvärdsbänken till höger i koret.

Kyrkan är en så kallas salkyrka med rektangulär plan, murad i sten. Ytterväggarna är tunt vitslammade och det branta taket är täckt med spån. De invändiga valvmålningarna är troligen från 1500-1600-talen. Kyrkans sydportal har kvar sin medeltida prägel, de för den romanska arkitekturstilen typiska små muröppningarna och runda bågar. Den järnbeslagna dörren är troligen från åren kring 1200.”
Källa: Länsstyrelsen

Det var en jättefin gudstjänst, som avslutades med Gå Sion, din Konung att möta. Den tycker jag är så fin, och rolig att sjunga. 🙂

Efter gudstjänsten åkte Annette (diakon och min ”chef”) och jag direkt till församlingshemmet, för där var det kyrkvärdsträff med julgröt och skinksmörgås och det var vi som ansvarade för det ätbara. Jättetrevligt även det!

Ja, sen hastade jag vidare hem igen vid halv 1, för vid 1-tiden skulle knytisgästerna komma.  11 stycken blev vi, plus två hundar.
Ett julbord dukade vi upp, med så mycket mat att det hade räckt till tre gånger så många tror jag… Skinka, Jansson (egentligen skulle jag vara fullkomligt nöjd med bara Jansson, såå gott är det), köttbullar, sill, saffransmarinerade kikärtor, ägghalvor, julkorv, potatis, prinskorv, bröd, ost m.m. Och efteråt, kaffe med ett nästan lika dignande fikabrödsbord. Jisses! 😀

Det blev några väldigt roliga, trevliga och mysiga timmar. Prat om vitt skilda ämnen, och mycket skratt. Ett störtskönt gäng med människor i vars sällskap alla kan vara precis som de är.

Först när alla åkt kom jag på att jag inte tagit en enda bild. Nåja.  Det funkade i alla fall fint att duka långbord i vårt lilla vardagsrum. Alla fick plats och alla trivdes. Det dröjer inte länge till vi ses igen, har vi bestämt, och jag ser verkligen fram emot vår nästa träff. Vi ska bl.a. ha liten stickskola då det är ett par stycken som vill lära sig sticka sockor. Kul! 🙂

Efteråt var en viss hund heeelt väck och slocknade bums och där ligger han än, flera timmar senare. 😀

Vilken fenomenalt fin fjärde advent!

Halland. Kärlek, glädje, minnen.

ha3

Med vissa vänner är det som om tiden stått still oavsett hur lång tid som gått sedan man sågs senast. Dit hör Elisabet och Pv. Elisabet och jag började läsa varandras bloggar 2005 (jag hade en annan blogg då) och i maj 2006 hälsade jag på henne första gången. På den tiden bodde hon i Ystad och Pv hade ännu inte dykt upp i bilden.

Det blev flera besök i lilla ettan på ”Wallanders gata” i Ystad och himmel så mycket roligt vi haft tillsammans! Riktiga äventyr. 🙂

Vi har farit kors och tvärs i Skåne och ätit matsäck på stranden i såväl Falsterbo som Kåseberga, motat kossor vid Ales stenar, skällts ut av Skånes suraste busschaufför, tagit båten till Ven (för mig som är livrädd för vatten och hatar att åka båt blev den resan snudd på en nära-döden-upplevelse) för att hälsa på Pv som då var där med segelbåten – och jag fick hoppa på ett ben eftersom jag stukade foten precis innan. Vi har träffat andra bloggare/bloggläsare från hela landet. Vi har skrattat så vi nästan kissat på oss. Vi har delat många privata tankar och funderingar, sånt som aldrig hamnar i bloggarna.

Ja, det finns såååå många roliga, härliga, knasiga minnen. Elisabet är en av få som vet om inte allt så i alla fall väldigt, väldigt mycket mer än de festa, om mig. Hon är en otroligt varm människa och en oerhört fin vän.
Och Pv är lika fin han! Det var alldeles, alldeles underbart att äntligen ses igen. Vi konstaterade att senast vi träffades var 2008, och det är på tok för länge. Och ändå, när vi nu ses så är det som att samtalet liksom bara fortsätter, som om ingen tid alls gått.

ha4

ha5

Och vi har promenerat vid havet och pratat ifatt och skrattat och haft finfint sällskap av lilla gullfian Nelly, och Harry.

ha1

ha6

ha7

ha8

ha9

ha10

ha11

ha12

ha13

ha14

ha15

Och jag har mått så gott, så gott. Jag avskyr att vara i eller vatten, men vid vatten, där trivs jag. Och så härliga, friska vindar och ett fantastiskt landskap på det. Gött!

ha16

ha25

När livet känns så där alldeles bara fint och rätt

b1

Jag (och Qvick!) har varit i Östergötland på minisemester ett par dagar. Hälsat på fin vän, bott mitt i ett paradis, ”turistat” lite lagom. Sovit gott. Skrattat. Pratat om stort och smått. Stickat. Träffat trevliga människor.

Så där fint som det är när allt bara känns så bra.

b2

b3

b4

b5

b6

b7

b8

b9

b10

b11

b12

b13

b14

Vi gjorde ett besök hos Östergötlands Ullspinneri…

b15

b16

b17

…och ett stopp i Hästholmens hamn.

b18

b19

b20

b21

b23

b24

b25

b26

b28

Nästa stopp blev Alvastra klosterruin, och det, det var en så vacker och alldeles magisk plats så det besöket ska få ett eget inlägg.

b29

b30

b31

Hemma igen nu, och längtar redan tillbaka till friden och ron i torpet och sällskapet och nya bekantskaper och den där känslan av rätt.

Fler bilder från resan imorgon. Nu måste jag sova.
Tack gullingar som undrat över min tystnad här – jag har bara haft fullt upp och inte riktigt lika fullt med ork, men jag mår bra!

Soligt väder, soligt sinne

Februaris sista söndag var solig och varm och alldeles ljuvlig; jag satt ute länge, länge och drack kaffe och broderade i den goa solvärmen. Här ute på åkrarna blåser det nästan alltid, men på vår ”veranda” är det ganska skyddat så länge inte vinden ligger direkt på, det är skönt.

broderi1

Visste först inte vad jag skulle brodera, bara att jag var så himla broderisugen. Fick förslaget ”gör ett självporträtt!”. Och ett självporträtt blev det, om än inte i ordets mest traditionella betydelse.

broderi2

Det är jag. Det är på pricken jag. För jag har verkligen inget tålamod.
”Tålamod är en dygd” heter det ju. Jag har aldrig förstått mig på det där. Varför vänta? Varför ”sen”?

Nej – NU. Sån är jag. Otålig till max.

Tänkte först brodera dit lite blommor runt orden, men.., det är inte riktigt jag det heller. Nej, det är bra så där. Rakt på. Inga krusiduller. Det ska ramas in och sättas upp på väggen så där som det är.

u

Jag försöker jobba med den där bristen på tålamod och den oändliga otåligheten, för ibland kan dom ställa till det.

(Men jag förstår verkligen inte varför det ska väntas så mycket jämt.)

artan

På eftermiddagen for jag hem till Husan och hängde med henne och Ärtan. Det blev en del stickning och mycket prat och skratt som vanligt, och så blev jag bjuden på jättegod middag (hon hade lchf-anpassat åt mig, hur gulligt är inte det!!).

Skönt med vänner som tar en som man är, och som man dessutom har så mycket gemensamt med. Som fattar. Och så var det skönt att få prata av sig, det händer så mycket just nu – och det är bara bra saker, men ja.., det är ju det här med att (tycker jag) det går så lååångsamt… 😉

jagoartan

Foto: Husan

Goaste lilla Ärtan, hon och jag är finfina vänner och hon blir så glad när jag kommer. Gullplutta!

Jag mådde väldigt mycket bättre när jag for hemåt efter några timmar. Som alltid när jag umgåtts med Husan. Tack, älskade vän!

mi

Den här måndagen, skottdagen, vaknade jag tidigt som vanligt men blev kvar i sängen till efter 8. Först ett telefonsamtal som gjorde mig så glad, och sen kom Michelin och lade sig intill mig och ville bli kliad på magen. Sen somnade vi båda två och sov en stund tillsammans. Michelin är en liten skyggis och de här stunderna är som små guldkorn så jag njuter verkligen när han kommer och vill vara nära.

Rosengång, gapskratt och tärningskast

slottwik

Helgen som var spenderade jag på Wiks folkhögskola utanför Uppsala (som ligger vid fantastiskt fina Wiks slott, på bilden här ovan), på vävkurs, tillsammans med Susanne och ett helt gäng andra härliga kvinnor. Kursen heter ”Kom igång med rosengång” och jag borde egentligen mer vara på en ”Kom igång med vävning överhuvudtaget för dumskallar” 😉 (jag har inte vävt sen innan jag fick barn, och min äldste fyller 23 i år så det är ju en stund sen…) men helt fantastiskt KUL var det hur som helst, även om jag ganska ofta tvivlade på min inlärningsförmåga…haha.

Det gick väldigt mycket upp och ner, mest ner haha!, men herregud så roligt vi haft och SOM vi skrattat! 😀

vv27

Detta var kurshelg 1 av 2, och jag längtar till nästa!
Fler vävbilder finns här.

Med ryggen och resten av skruttkroppen gick det väl ok. Jag klarar inte mycket i taget, men lite lite i taget går det också när man inte har några måsten, ingen tidspress och inget krav på prestation. Men när kvällen kom var jag fullständigt slut, så det blev rummet och vila och inte så mycket umgås med de andra härliga kvinnorna som jag kanske hade velat. Men, så är det. Man får välja och man får dosera.

Sammantaget var det en heeelt fantastisk helg som gav såå mycket glädje och inspiration. Sakta, lite i taget, börjar jag återta Livet. Det känns BRA!

vv1

vav31

vav2

vav5

vav6

vv23

vv5

vv10vav4

vv16

vv17

vv18

vv19

vv21

vav35

vav28

Vår lärare Kicki Sandberg, en helt underbar och fantastisk människa med såå mycket kunskap och en ängels tålamod. 🙂

vv3

vav34

vav11

Vi som kom långväga ifrån bodde på Björkdala Gård B&B alldeles i närheten; ett jättefint ställe.

vav10

vav9

vav8

vav7

vv25

Trött, trött, trött och ont-ig, men glad!
Vilken helg..! Det har hänt så mycket på så många plan. Rätt som det är bara snurrar det till! Någon eller något liksom kastar upp livstärningarna i luften och så landar de på ett helt annat sätt än man trodde dom skulle göra.

Julen

jul27

Julen har varit lugn och mysig och full av skratt, kärlek och tacksamhet.
Långt bättre än jag trodde den skulle bli. Så så glad!

Vi har öppnat julklappar…

jul28

jul30

jul29

jul34

jul24

jul25

jul31

jul33

jul26

jul3

…promenerat…

jul2

jul5

…spelat spel…

jul35

jul6

jul7

jul8

…pratat massor…

jul10

…myst…

jul32

jul9

…tittat på Kalle…

jul12

och ätit god mat.

jul13

Jag har stickat och virkat…

jul16

jul11

jul15

…och vi har suckat över vädret.

jul14

Vi har slöat och gosat massor. Läst böcker och sett filmer.

jul17

jul18

jul4

Jag fick en klipp-peng i julklapp och blev riktigt korthårig. Ovant och konstigt, men skööönt att inte ha hår i vägen hela tiden!

jul19

Jag har hälsat på i ett gammalt, mysigt torp hos en väldigt, väldigt trevlig person.

jul20

Stickat lite till.

jul21

jul22

jul23

Och idag kommer det äntligen snö!

Hoppas din jul har varit fin på precis det sätt du önskat.