Upp och ner och upp

Jobbdag. Kakbak på schemat. Havreflarn i massor blev det för de är väldigt populära på våra aktiviteter med fika. Jag använder det här receptet och kakorna blir supergoda!

Efter jobbet var kroppen alldeles galen. Smärta överallt och handleder som inte vill vara med alls. 4 timmars vila krävdes det den här gången, innan jag hade energi till något mer än att bara sitta still.

Fint sällskap hade jag förstås, som alltid. 🙂

Framåt kvällen blev det en tur till sjön tillsammans med vännen L. En UNDERBAR kväll, solig och varm. För en gångs skull var det bara vi där, och det var så lugnt och skönt.

Länge låg vi och bara njöt av lugnet, solvärmen och vågskvalpet.

Bad blev det också, förstås. Lite svalare i vattnet än sist, men skönt ändå. Jag var i länge, säkert en halvtimme. Simmade igen, heja mig! 200 meter ungefär.

Dopp nummer 50.

Vad det gör gott, all tid utomhus! Sol, bad, skog.
Det är en stor hjälp för att hantera den ständigt närvarande smärtan.

På väg hem knäppte jag ett par bilder från bilen. Suddiga av farten, men åh det var så vackert! Augustikvällar är speciella.

Av vännen L fick jag en massa underbara grönsaker från hans växthus och en del av dem blev ikväll till ratatouille. Jag använde det här receptet och åh så gott det blev!

Åter på jobbet. Samt 47 och 48!

Första arbetsdagen efter mitt livs första semester. Kändes helt ok innan och när jag kom till jobbet kändes det bara fint. Världens finaste arbetskamrater gör att det blir så. Dessutom var det bakning på schemat och det är min favoritsyssla.

Frysen är tom, det är dags att fylla den inför kommande aktiviteter. Två mjuka citronkakor blev det idag.

Kära lilla Fjugesta. En liten håla men en trevlig liten håla.

På väg hem knäppte jag några bilder. Det är så otroligt fint här!

Ja, detta är något jag aldrig trodde jag skulle se: en bild på mig ätandes majs. 😀

När jag hade ätit for jag över till vännen L, som bor så här ljuvligt. Avskilt och så ljuvligt tyst!

Vi åkte till sjön. En underbar kväll. Ljummen, ljummen sammetsluft!

Dopp nummer 47!
Varmt i vattnet med, verkligen såå skönt.

Det blev ett dopp till innan vi åkte hem, så nu är jag uppe i 48.
Idag simmade jag. Simmade! Och inte bara det: jag simmade utåt. D.v.s. bort från stranden. Ja det låter nog fånigt, allt detta, för den som inte lider av vattenskräck, men för mig är det alldeles enormt.

Jag konstaterade också att jag är inte så dålig på att simma som jag trodde – man ska bara andas ibland och inte hålla andan, så orkar man liksom lite längre…

Huller om buller

Sommaren är så härlig, så härlig. Jag njuter och för det mesta känns livet bra. Stundvis dippar det p.g.a. smärta men jo då, för det mesta är det bra.

Igår var L och jag ute och for här i skogarna. Härligt väder och vackra, vackra vyer! Närkeslätten är jag inte jätteförtjust i, men åt kilsbergskanten till, ja där är det svindelvackert och där känner jag mig mer hemma. Skog, ni vet.

Doften av solvarm tallskog…

Det blev ett bad också, på vår skogstur.

Ja sen for jag hemåt igen på små grusvägar omgiven av skog. En sån här vy kan göra mig alldeles svindelglad! Här trivs jag.

Kvällen blev oväntat trevlig, för Micke kom förbi igen på sin väg norrut/hemåt efter en semestertur söderut sedan han for härifrån i tisdags morse. Vi grillade och surrade till ganska sent.

Denna dag inleddes med ett litet besök vid hembygdsgården och kvarndammen i Mullhyttan. Det är så fint där!

Tälten står inte där i vanliga fall men i helgen är det marknad i Mullhyttan, bl.a. här.

Ja sen tyckte jag absolut att vi skulle ta oss ett morgondopp också. 🙂 Micke var tveksam, men väl i tyckte han precis som jag att det var helt underbart.  Vi åt frukost där vid sjön också. En härlig start på dagen!

När jag vinkat av Micke for jag in och jobbade några timmar. Bakade gluten- och mjölkfritt fika till morgondagen.

Jobb innebär alltid ökad smärta, så efteråt blev det medicin och vila i solskenet ett par timmar. När smärtan lugnat sig blev jag…

…badsugen. 😀

Hade stället helt för mig själv och det var alldeles lugnt och kvällen var så fin och vattnet alldeles mjuk-varmt. Efter badet satt jag där länge och bara njöt av den fina kvällen och lugnet och av att inte ha kräksont.

Nu är jag uppe i 21 dopp denna sommar!

Och nu är kvällen här hemma alldeles gyllene och tappa-andan-vacker!

En julimåndag i bilder

Idag är det Efit igen, en dag när jag och ett gäng andra tar en bild i timmen. Fler som gör just det just idag, det hittar du här.


00:30
Då svär jag eder över en mygga som terroriserar mig. Så fort jag tänder lyset blir den förstås tyst och osynlig. När jag släcker… Suck.


01:30
Då vaknar jag och behöver en sån här.


05:30
Då är det dags för dagens första mugg kaffe.
Michelin och jag pratar lite medan jag väntar.


06:30
Vädret är lite så där både och idag. Jag hoppas det inte blir regn; jag ska iväg och fika senare och det vore mysigare att sitta ute.


07:30
Dags för lite frukost.


08:30
Stickar sockor och lyssnar på Språket.


09:30
GLAD!
Nej, inget särskilt. Bara…jag lever. Just nu gör kroppen inte så jätteont. Solen skiner. Sånt. Och sånt är jag så oerhört tacksam för.


10:30
Då har jag just kommit till Tant Grön i Vintrosa (underbart ställe, åk dit om du får tillfälle!) och strosar omkring lite i väntan på mitt fikasällskap.


14:30
Då har jag just kommit hem (det som bara skulle vara en snabb kopp kaffe blev visst 4 timmars prat och skratt. Tiden flög fram och fota, det glömde jag alldeles. Åh så roligt vi haft det!) och öppnat rolig post från min syster: en disktrasa med ord på hälsingemål. De flesta har jag ingen aning om vad de betyder men vissa kommer jag ihåg (vår mormor var från Hälsingland). Helt underbart, det är en dialekt som betyder så oerhört mycket för mig.


15:30
Just hemkommen från en snabbis till Fjugesta konstaterar jag att det är väder på väg…


16:30
Då gör kroppen ont.
Jävla skitkropp.

17:30
Då äter vi (Chrille lagade maten så jag fick vila ❤ ) och jag glömmer att ta en bild.


18:30
Piggare. Lyssnar på musik och stickar.
Magnus Uggla sjunger om Mälarö kyrka.


19:30
Då pratar jag (ja i text, men det är ju också samtal) med en människa som träffade mig för första gången idag och ändå såg mig. Som förstod vem och hur jag är. Och som fick mig att känna att jag fortfarande finns. Trots allt elände som varit och är. Jag känner inte så ofta att jag har ett riktigt värde, att jag räknas på riktigt. Inte längre. Man döms – hårt – efter omständigheter och yta.

Och detta var oerhört omtumlande och jag är lite upp och ner-vänd just nu, så det får bli sista bilden för den här gången.
Jag har saker att fundera över nu. Riktningar och mål.

Midsommar

Midsommarafton var en lugn tillställning hos mig, det är den oftast. Qvick och jag var bara hemma och myste. Alldeles nöjda med det var vi. 🙂

Midsommardag idag och den har varit precis lika lugn. Jag hade tänkt en tur till skogen men det har regnat till och från hela dagen så vi stannade hemma.

Jag har stickat. Först tänkte jag mig favoritmönstret Shetland Triangle Lace Shawl men sen bestämde jag mig för en till slätstickad, enkel sjal. Det är så bra att ha en sån inget-tänk-stickning att ha med sig överallt.

Det fina solgula garnet kommer från Limmo Design och har funnits i min stash i flera år. Äntligen ska jag sticka med det!

Sen kom Chrille hem och vi grillade och hade det skönt på uteplatsen och nu har jag och Qvick, Michelin och The Stig avslutat dagen med en promenad i den ljuvliga junikvällen.

Aj, glädje, en Hasse och sommarkvällslycka

Ja, så kan man sammanfatta dagen lite kort. Vill man göra det lite längre än så, så:

Vaknade med hög smärtnivå, det gör jag nästan alltid. Piller och TENS nån timme är det som gäller då, innan jag kan börja dagen på riktigt. Idag var mina handleder snälla så då kunde jag sticka också.

Idag ville kroppen inte riktigt komma igång, så det blev mest vila på förmiddagen.

På eftermiddagen var det jobbdags. Tisdag betyder café och idag blev det bl.a. en fin pratstund med kantor S medan hon åt sin lunch och sedan över en timmes fika och samtal (fast mest lyssnar jag; det är mest efterlängtat, att man bara finns där liksom) med en kvinna som jag inte träffat förut. Det är så fint att få dessa möten. Få ta del av människors livshistoria, tankar, drömmar. Att få finnas där för en annan människa.

Jag älskar mitt jobb!

Jag hann också läsa lite inför höstens arbetsuppgifter.

Ja sen kom jag hem och då blev det krasch i soffan nån timme, som vanligt. Jag älskar att jobba, min kropp gör det inte.

Middag, ja… När kroppen inte lyder, när leder böjer sig åt fel håll och allt bara gör ont, då får matlagningen bli därefter, haha. 🙂
Om man tar snabbnudlar och tillsätter lite extra vatten och stoppar i lite lök och bönor och en dutt sesamolja, då kan man kalla det nudelsoppa så låter det lite tjusigare. Nå, det smakade helt ok och mätt blev jag. Mission accomplished!

När kroppen lugnat sig lite bestämde jag mig för att åka bort till Magnus en stund.

Och där fanns inte bara min fina vän utan även denna lilla kille. Världens sötaste lilla Hasse! Bayersk viltspårhund och alldeles, alldeles underbar. 🙂

Fullständigt hopplös att fotografera i vaket tillstånd så det blir mest sovbilder…

Ja sen kom jag hem och då såg det ut så här här utanför! Då kan man ju inte sitta inne, så Qvick och jag gick en ljuvlig kvällspromenad i en junikväll så vacker att man nästan spricker av glädje!