En julimorgon klockan 5

Det blev en till promenad då det värkte så det var svårt att sitta still.

Och när jag står där tänker jag att ibland gör det inget att man inte får sova.
Kanske var det t.o.m. meningen att jag inte skulle sova, så att jag kunde få uppleva detta.

En så fantastiskt vacker morgon!!

 

Midsommar

Midsommarafton var en lugn tillställning hos mig, det är den oftast. Qvick och jag var bara hemma och myste. Alldeles nöjda med det var vi. 🙂

Midsommardag idag och den har varit precis lika lugn. Jag hade tänkt en tur till skogen men det har regnat till och från hela dagen så vi stannade hemma.

Jag har stickat. Först tänkte jag mig favoritmönstret Shetland Triangle Lace Shawl men sen bestämde jag mig för en till slätstickad, enkel sjal. Det är så bra att ha en sån inget-tänk-stickning att ha med sig överallt.

Det fina solgula garnet kommer från Limmo Design och har funnits i min stash i flera år. Äntligen ska jag sticka med det!

Sen kom Chrille hem och vi grillade och hade det skönt på uteplatsen och nu har jag och Qvick, Michelin och The Stig avslutat dagen med en promenad i den ljuvliga junikvällen.

Aj, glädje, en Hasse och sommarkvällslycka

Ja, så kan man sammanfatta dagen lite kort. Vill man göra det lite längre än så, så:

Vaknade med hög smärtnivå, det gör jag nästan alltid. Piller och TENS nån timme är det som gäller då, innan jag kan börja dagen på riktigt. Idag var mina handleder snälla så då kunde jag sticka också.

Idag ville kroppen inte riktigt komma igång, så det blev mest vila på förmiddagen.

På eftermiddagen var det jobbdags. Tisdag betyder café och idag blev det bl.a. en fin pratstund med kantor S medan hon åt sin lunch och sedan över en timmes fika och samtal (fast mest lyssnar jag; det är mest efterlängtat, att man bara finns där liksom) med en kvinna som jag inte träffat förut. Det är så fint att få dessa möten. Få ta del av människors livshistoria, tankar, drömmar. Att få finnas där för en annan människa.

Jag älskar mitt jobb!

Jag hann också läsa lite inför höstens arbetsuppgifter.

Ja sen kom jag hem och då blev det krasch i soffan nån timme, som vanligt. Jag älskar att jobba, min kropp gör det inte.

Middag, ja… När kroppen inte lyder, när leder böjer sig åt fel håll och allt bara gör ont, då får matlagningen bli därefter, haha. 🙂
Om man tar snabbnudlar och tillsätter lite extra vatten och stoppar i lite lök och bönor och en dutt sesamolja, då kan man kalla det nudelsoppa så låter det lite tjusigare. Nå, det smakade helt ok och mätt blev jag. Mission accomplished!

När kroppen lugnat sig lite bestämde jag mig för att åka bort till Magnus en stund.

Och där fanns inte bara min fina vän utan även denna lilla kille. Världens sötaste lilla Hasse! Bayersk viltspårhund och alldeles, alldeles underbar. 🙂

Fullständigt hopplös att fotografera i vaket tillstånd så det blir mest sovbilder…

Ja sen kom jag hem och då såg det ut så här här utanför! Då kan man ju inte sitta inne, så Qvick och jag gick en ljuvlig kvällspromenad i en junikväll så vacker att man nästan spricker av glädje!

Ljuvlig majkväll i skogen

Jag var såå trött efter rallyt igår men så var ju kvällen så fantastiskt fin.., jag var bara tvungen att gå en skogssväng. Väldigt glad att jag gjorde det för vilken underbar kväll det var!! Jag önskar man kunde fotografera dofter, men ni får tänka er doften av solvarm tallskog, det var den dominerade doften och den är en av de härligaste jag vet.

Jag hade egentligen tänkt att vi skulle gå en sväng vid Lillsjön, men på vägen dit kom vi till den här platsen och det var så mycket himmel och varmt solsken och såg så härligt ut, så vi stannade där.

Där framme såg och hörde jag både hackspett och korp.

Man kan sitta och titta på en tv eller man kan titta på sånt här. För mig ett lätt val.
Inget fel med tv, såklart inte, men att man väljer att sitta och glo på program efter program hela kvällarna, det förstår jag inte.

Murklor ser jag ganska ofta. Det är dock inget som intresserar mig så de får stå där de står. Roliga skapelser måste man säga. 🙂

SOM vi njöt, det var verkligen en otroligt härlig kväll!

1:a maj på Borgaresjö skansar

1:a maj bjöd på fantastiskt väder; inte bara soligt utan varmt också. Jag packade matsäck och så gav vi oss ut, Qvick och jag. Dagens mål var Borgaresjö skansar, som verkligen är en favoritplats.

Upp, upp, upp går man.
Har man knakig kropp och kass kondis, som jag, är man rätt mör när man är uppe men det är verkligen värt det.

”Borgaresjö skansar är en av länets fornborgar och ligger strategiskt placerad längst ut på kanten av Kilsbergen.

I Kilsbergen ligger fornborgarna på rad. Vid Borgaresjö skansar stupar berget brant ner på flera sidor. Branterna gav borgen naturligt skydd. På övriga sidor omges borgen av en kraftig 110 meter lång stenvall. Vallen är det som finns kvar av en stenmur. På flera ställen är muren så pass väl bevarad att man kan se att den varit kallmurad. Det innebär att stenarna ligger på varandra utan murbruk. 350 meter åt nordost ligger ytterligare en fornborg och man kan se mellan fornborgarna.”
Källa: Länsstyrelsen

”Fornborgar har byggts under en lång tid från bronsålderns slut och under hela järnåldern 1000 f.Kr – 1050 e.Kr. Det finns flera teorier om varför fornborgarna byggdes. Där kunde människorna i området söka skydd mot fiender i oroliga tider. Andra teorier är att fornborgar använts för att bevaka ett område eller varit symboler för makt. Fornborgar kan också ha varit heliga platser där man utövade kult. I Örebro län finns det 35 fornborgar. I hela Sverige finns omkring 1000 fornborgar.”
Källa: Länsstyrelsen

Att sitta här är så underbart så det finns knappt ord för det. Utsikten, tystnaden, friden…

Det var så varmt igår att jag satt i bara linne. Ljuvligt!
Åt lunch där uppe, drack kaffe och virkade.
Satt och bara njöt. Länge.

Nedåt igen… Även på nervägen har man fantastiskt utsikt att njuta av.

Tänk att jag lever, får leva, får uppleva detta.

En onsdag i slutet av april

Den kan man börja med en hel förmiddag i möte med alla arbetskamraterna. Präster, diakon, vaktmästare, kantorer, pedagoger, assistenter – allihop! Såå roligt tycker jag. 🙂

Efteråt kan man tillsammans med diakonen gå hem till en församlingsmedlem som fyller 90 idag och uppvakta med blommor och sång och kramar.

Hemma kan man sen sticka lite och prata lite med vänner här och där.
Man kan dricka kaffe och njuta av solsken och blå himmel och läsa svar på sina funderingar. Och få nya.

Sen kan man gå en sväng ”på byn” (Fjugesta, alltså) och fixa några ärenden och heja på en vacker, rar och nygift stickerska som kommer farandes och på några andra bekanta ansikten också och bli varm inuti och konstatera att detta att nu ha bott en lite längre (lång för mig) tid på samma plats, det känns fint. Det när man liksom börjar komma in i någon slags…sammanhang.

Ja, sen kan man jobba lite till. Kväll tillsammans med en härlig grupp kvinnor som ses någon gång per månad, med lite olika teman. Ikväll var det garn, stickor och virknålar som gällde. 🙂

När man kommer hem från jobbet kan man öppna köksfönstret och stå där en lång stund och bara njuta: