Spiralsockor, Nutkinstrumpor och Fabror Ove

Jag ska lära en vän att sticka; hon vill lära sig sticka raggsockor.
För att hålla det enkelt så här i början så ska vi sticka spiralsockor, d.v.s. ”tubsockor”. Då behöver man inte klura på hälar första gången man ska sticka.

Spiralsockor är superenkla att sticka och en annan fördel med dem är ju att eftersom det inte finns en häl så passar ju samma socka på olika storlekar på fötter…

Min mormor stickade sådana här sockor, det var något av det första jag stickade. Principen är enkel och finns alldeles säkert över hela världen där det stickats sockor. Enkel, förskjuten resår bara.

Restsnuttar av garn spar jag och så virkar jag filtar av dem. Ullfiltar är alltid bra att ha.
Jag virkar dem i form av en jättestor mormorsruta.

Wiggy (även känd som The Stig, Stiggen, Stiggy, PiggyWiggy…kärt barn… 😀 ) tyckte jag skulle ta kort på bara honom också. 🙂

Han ligger här intill mig och spinner för fullt. Han kan vara en grinig liten gubbe (och kallas därför också för Farbror Ove) men för det mesta är han en riktig kelgris.

Början på spiralsocka nummer två.

Jag stickar även på ett par Nutkin. Jag tycker mönstret är roligt att sticka (och det är lätt att memorera så man behöver inte kolla på diagrammet) men en nackdel med det är att eftersom ”bågarna” hela tiden svänger åt samma håll strumpan runt så vrider det sig lite.

Sist jag stickade Nutkin gjorde jag bara bågarna på framsidan och så slätstickning på baksidan, det blev bättre. Det hade jag hunnit glömma när jag började på dessa, kom på det nu. Nåja.

Annonser

En o-fartig men allt annat än tråkig dag

mrgn

Med undantag för en snabbis till biblioteket har jag inte varit av gården idag. Jag hade lite planer på några varv i spåret och en utflykt men på förmiddagen försökte jag städa lite (ja jag säger försöker för det blir så lagom effektivt när kroppen orkar max 10 minuter i taget, sen är jag så virrig så jag glömmer ju vad jag höll på med sist 😀 ) och sen bestämde vi oss för att grilla och det tar ju en stund.

Framåt kvällen skulle jag precis packa filt och stickning och åka till Riseberga en stund, när grannen P kom in så då blev det inte heller nåt. Det gjorde ju verkligen ingenting, besök är alltid kul och grannen P är jättetrevlig (och klosterruinen lär finnas kvar imorgon). Ganska snart efter att han gått in till sig, ringde dalmasen P och vi pratade i över en timme. Så, varken motion eller utflykt idag men det gör ingenting för skrattmusklerna har fått sig en rejäl omgång och humöret, som på förmiddagen var lite si-och-så av ontet, for upp i topp. 🙂

filt2

Restgarnsfilten växer med nåt varv då och då. Det är så skönt att virka när man är trött och inte orkar tänka på vad man gör. Då funkar filtvirkningen perfekt.

filt

koft

Koftan i Ullcentrums tvåtrådiga, melerade ull ska få ärmar nu.

defsock

Och så har jag nystat upp den ljuvliga, limegröna härvan Artesano Definition Sock. Kunde inte hålla mig, den lockar och förtrollar värre än Näcken själv. 😀 Sockor ska det bli och jag klurar lite på nåt enkelt mönster med en fläta eller tre. Garnet är så fint och så himla mjukt och jag fantiserar lite om en tunn, fin kofta i det. En turkos kanske?

mysing

Kväller nu och jag är riktigt trött, men ryggen tänker inte låta mig sova än på ett tag, det känns. Kanske ska börja på någon av böckerna jag lånade idag? Det blev En orolig grav och De utstötta av Elly Griffiths – den serien är sååå bra, samt Udda verklighet av Nene Ormes, som låter annorlunda och spännande. Jag tror jag ska börja med den senare.

Imorgon, fredag, är det EFIT. Ses vi då?

Idag var det sommar

Solsken! Blå himmel! Knappt någon vind!
Man kan nästan tro att man vaknat upp på en annan planet.

katterna

Vi går på promenad; Qvick, katterna och jag, och njuter. Solsken och fågelkvitter och fjärilar och smörblommor.

wiggy

Då och då står vi stilla i solvärmen och bara sniffar och tar in.
Hemma igen pratar jag med en fantastiskt trevlig och engagerad sköterska på ortopedimottagningen och vips så har jag fått både abstinens och smärtlindring löst i en smäll. Nu ska jag ta Citodon när det blir för ontigt, men max 4 tabletter om dagen. Nu får vi se hur det fungerar, det går ju som sagt inte att veta innan man provat, men Citodon har jag haft förut och det har fungerat bra.

Jag far och ombesiktigar/omregistrerar bilen (det senare eftersom den nu är utan drag) och det går hur fint som helst och tar inte ens en kvart och sen far jag hemåt igen. På vindlande småvägar genom ett somrigt landskap går färden och jag är bara glad, så glad!

ute

Vi äter middag ute och blir sittande länge, länge och pratar. Om skolan, kärlek, sommarlov, körkortsplaner, nya vänskaper, världens topp-tio dyraste städer att bo i, Game of Thrones-teorier.., samtalsämnena flyger hit och dit som vanligt. Det finns inga personer i världen jag tycker så mycket om att samtala med som mina söner, så är det verkligen.

ute2

Det blåser till ibland, men bara lite, så där lagom så att vinden tar med sig syréndoften till oss där vi sitter.

virkn

Kaffe och virkning på maten och samtalet fortsätter. Det är så härligt att kunna sitta ute!

Nyaste grannen, U, kommer hem och vi småpratar lite; han verkar jättetrevlig. Grannen A går förbi och det hejas – han är också trevlig – och sen kommer grannen P hem från jobbet och kommer över och pratar ett tag. Det är en människa jag tycker mycket om. Den sortens människa man trivs med från första stund. Lättsam och glad med en räv eller tre bakom örat.
Jag är jätteglad över att ha U, A och P som grannar.

gras1

Qvick och jag går en kvällspromenad och ser luftballonger som sakta stiger och en hare som sitter mitt i åkern och mumsar av det goda gräset.

gras2

Det doftar sommar.
Hö, och nyklippt gräs. En doft som alltid går rakt in i hjärta och själ i mig, så där så att det känns som att bröstet ska sprängas. Är känslan..längtan? Lycka? Sorg? Jag vet inte. Jag vet bara att den drabbar mig lika hårt varje gång.
Som att i den finns svaret på något jag inte ens vet frågan till.

Virkad gardin

virkadgardin

Nu är den färdig, lilla gardinen till fönstret i ytterdörren. Jag tänkte ju först sticka en men blev otålig så det fick bli lite mormorsruta-virkning igen och jag är nöjd. Den ger lite insynsskydd samtidigt som den släpper igenom ljus.

Virkad i Catania och så lite Järbo 8/4 på slutet, när Catania-garnet tog slut.
Jag köpte Catania-garnet hos Bingers Garn i Krylbo men det går att hitta lite varstans, t.ex. hos BautaWitch. Väldigt trevligt bomullsgarn tycker jag, och det finns i många fina färger.

 

EFIT-dag

Idag är det EFIT, d.v.s. man tar en bild i timmen. Fler som gör detta just idag hittar du här.

efit8mars15-1
10:30
Jag har just vaknat (!!!) och tittar ut genom sovrumsfönstret. Trökvär! (Ja, alltså: tråkväder. 😉 )
ÖM ÖM ÖM i kroppen efter gårdagen då vi var i Stockholm på Game of Thrones-utställningen och köade i 6 timmar… voj voj. (Mer om det i ett eget inlägg sen.)

efit8mars15-2
11:30
Mika och jag tittar på Game of Thrones. 😀
Mika har inte sett mer än nåt avsnitt, och jag har bara sett säsong 1 och lite av säsong 2 men blev mer sugen efter utställningen – så nu kör vi. 🙂

Jag virkar vidare på filten av Crazy Zauberball-rester.

efit8mars15-3
12:30
Nu blir det GoT-paus ett tag. Mika ska iväg och bära en soffa och jag ska börja med maten.
Så här ser filten ut så här långt. Jag gillar’t!

efit8mars15-6
13:30
Då är det matdags!
Det blir mycket GoT-snack, förstås.

efit8mars15-5
14:30
Då hör vi att det varit en olycka mellan Hedemora och Säter, med omledning av trafiken. Eftersom vi ska till Borlänge med en tågavgång att passa är det bäst att åka redan nu ifall det tar längre tid än vanligt.

efit8mars15-6
15:30
Vi är tidiga så vi hänger på Max en stund. Olyckan måste ha hänt på andra delen av Hedemora-Säter-sträckan, inte den vi kommer ut på, för allt flöt på som vanligt.

efit8mars15-7
16:30
Strax tillbaka i Vikmanshyttan.

efit8mars15-8
17:30
Vi ska titta på mer GoT och jag letar förvivlat efter mina glasögon. Jag fattar inte var jag gjort av dem!
Stiggen ligger uppe på bokhyllan och han bryr sig inte ett dyft om borttappade glasögon. Det gör däremot den här matten, för det att köpa nya, det finns inte i detta universum.

efit8mars15-9
18:30
Vi tittar på GoT. Jag passar på att knäppa en bild på världens bästa Mika.

efit8mars15-10
19:30
Jodå, vi tittar på ännu mer GoT. 🙂
Jag har börjat med några varv ljusgrått på filten.

efit8mars15-11
20:30
I fredags hittade jag en ampellilja!! Och för att den inte ska bli uppäten är planen att den ska hänga upptill i fönstret. Och: bra kvinna reder sig själv, eller nåt 😉 , så jag virkade helt enkelt en slags ampel. Tadaa!

efit8mars15-12
21:30
GoT-tittandet fortsätter. Jag har lagt undan filten en stund och tagit fram en sjal jag virkar i precis samma teknik (fast en trekant), i Noro Sekku.

efit8mars15-13
22:30
Då lyssnar jag på ljudbok (Grottmannen av Jørn Lier Horst) och stickar, äntligen, på KAL-sockorna: Kamilla Svanlunds Astrakan. Lite småjobbigt utan glasögon, men det får gå.

efit8mars15-14
23:30
Lyssnar på ljudboken och äter fil med kanel och rostade mandelspån.
Och grubblar över var 17 mina glasögon tagit vägen. Tycker vi letat överallt (alltså, jag har t.o.m. kollat i frysen) men inga glasögon. Irriterande. Och surt. Jag hoppas verkligen att dom dyker upp nånstans för jag har verkligen, verkligen inte råd med nya.

Anyway… Så här långt är sockmönstret jätteroligt att sticka. ”Bara ett varv till!”
Länge sen jag stickade sockor med mönster och jag hade nog glömt lite hur roligt det är. Inte tar det så värst mycket längre tid än slätstickade heller. Och mönster med vridna räta maskor mot en bakgrund av aviga mönster är så snyggt!

En lite annorlunda promenad

Efter en klickersession var planen en skön långpromenad, men det blev inte riktigt så. När vi kom till centrum sprang en Border collie-tik omkring lös där och vallade både folk och bilar. En liten ledsen tjej, kanske 4-5 år, försökte förgäves få hunden (som var utan koppel) med sig hem. Dixie, som hunden visade sig heta, var dock jääättesugen på att leka med Qvick, så flickan visade vägen och vi fick med oss den busiga damen ända hem till deras hus. Puh. Man är ju så rädd att en lös hund ska bli påkörd, så det var skönt att vi kunde hjälpa till.
Och då var vi nästan alldeles hemma igen, så vi gick hem och tränade lite till istället. 1,7 km fick vi i alla fall ihop, bättre än ingenting.

4marsp1

4marsp2

4marsp4

4marsp3

4marsp5

4marsp7

4marsp8

4marsp9

4marsp10

Nu sover Qvick gott på sängen och jag ska lyssna på ljudbok en stund, och fortsätta virka på den här filten:

gfilt1

gfilt2

Rester av olika färgställningar av SchoppelWolle Crazy Zauberball.

Morsmorsruta och morgonmys

Ett par bilder till på mormorsrutefilten.
Jag är så nöjd med den! Både färgerna och storleken. Alldeles lagom att ha över benen t.ex.

mormmorsrutefilt1

mormmorsrutefilt2

mormmorsrutefilt3

Invigt den har jag också: den värmer skönt!

morgonm1

Så här kan det se ut en söndagsmorgon här. 🙂
Det är bara Michelin som inte vill vara med i sängen. Han kommer gärna och myser en stund när de andra gått, han tycker om lugn och ro. Och det kan man väl förstå med tanke på hur hans första tid i livet var: han och 39 andra katter i en väldigt, väldigt, väldigt liten stuga…

morgonm2

Och jag är glad, för natten till söndagen sov jag i Riktiga sängen och det gick bra! De senaste 2 månaderna har jag sovit i gästrummet/kontoret för den sängen är mycket hårdare och det funkar bättre för ryggen. Resten av kroppen hatar det dock och jag har så ont på morgonen och är ännu stelare än vanligt.

Vi får se hur det går, om jag får varva med att sova i hårdsängen – jag skulle tro det. Men jag provar med mjuksängen först, i alla fall. Om jag så bara kan sova en del av natten där så vore det underbart.

När jag var liten, ja ni vet, way back på sjuttitalet – nittonhundrasjuttio, då tyckte jag att år 2000 och allt bortom det, ojoj det var lååångt fram i framtiden det. Och vi skulle alldeles säkert ha det ungefär som The Jetsons. Nu är det ju inte riktigt så, och jag väntar fortfarande på att man ska kunna skaffa sig en ny kropp. Bara flytta över huvudet, plopp tjong klick.

Det vore grejer, det.

Natt

Kan man inte sova så kan man virka och det har jag roat mig med inatt fram till nu, kl 02:00.

Med restgarner och en av mormors virknålar har jag virkat runt, runt och en liten trekant och lite annat. Vad det ska bli får ni se imorgon…

virk

filten

Jag har virkat ett sista svart varv på filten och bestämt att det är bra så, nu är den klar.
Medan jag gjort detta har jag tittat på Vanishing of the Bees (finns på Netflix). Intressant, vackert och oroande.

”This documentary takes a piercing investigative look at the economic, political and ecological implications of the worldwide disappearance of the honeybee. The film examines our current agricultural landscape and celebrates the ancient and sacred connection between man and the honeybee. The story highlights the positive changes that have resulted due to the tragic phenomenon known as ”Colony Collapse Disorder.” To empower the audience, the documentary provides viewers with tangible solutions they can apply to their everyday lives. Vanishing of the Bees unfolds as a dramatic tale of science and mystery, illuminating this extraordinary crisis and its greater meaning about the relationship between humankind and Mother Earth. The bees have a message
– but will we listen?”

flufft

”Flufftröjan” har också blivit klar ikväll.

Inatt är det inte bara smärta som håller mig vaken. Stress och oro är också med och bråkar. Stress och oro över något som borde vara självklart för somliga men som verkar vara allt annat än det. Och jag sliter och sliter för att, ja, täcka upp, men jag är bara jag och jag har väldigt begränsade resurser och allt skapar så mycket oro. Det gör ont, i hjärtat. Det skapar en ibland överväldigande känsla av otillräcklighet, som i sin tur skapar ilska – för jag vet att det är inte jag som är otillräcklig. Jag gör precis allt jag kan och sen lite till. Att försöka resonera hjälper sällan. Har någon bestämt sig för att Så Här Är Det Minsann.., då är det hopplöst. Lönlöst. Om det handlade om mig, då skulle det inte spela nån roll, då skulle jag strunta i det. Men nu är det inte så.

Jag begriper det inte. Jag gör verkligen inte det.

Oh well.
Karma’s a bitch. Och det är inte jag som får ett bett i arslet some day.

Nu vill inte den här skruttkroppen sitta upp längre, så det blir sängen och ett korsord som nöje istället. Ryggen som varit ondare den senaste veckan är i alla fall lite snällare idag, tack vare att jag äntligen kunde hämta ut mer medicin. DET är något att glädjas åt!

mys2

Så här såg det ut tidigare idag, en stund efter promenaden. Med så mysigt sällskap gör det inte så mycket att tvingas vila. Helt allvarligt, utan den här polaren hade jag blivit spritt språngande tror jag. Han betyder oerhört mycket för mig. Han älskar och accepterar mig fullständigt precis som jag är. Han tröstar när saker blir för jävliga. Han får mig att skratta med sina knasiga fnatthyss och han motiverar mig att gå ut och gå, många gånger varje dag, trots smärta. Han ger mig utmaningar i våra träningsstunder och enorm glädje när det klaffar och allt stämmer.