Kringelikroktur och HEJA MIG!

Igår morse satt jag på trappen med mitt morgonkaffe (så börjar alla mina dagar så här års) och funderade. Jag borde städa men…vädret var så fint ju…

Äsch, städa kan man göra en annan dag! Jag packade matsäck, stickning m.m. och så for vi iväg, Qvick och jag. Vi körde norrut, längs kilsbergskanten och snirklade oss på omvägar upp mot Nora.

Kilsbergen där borta. Och alltid så härlig himmel över slätten kring Närkes Kil!

Det blev ett stopp strax före Pershyttan, vid lilla, lilla kanalen där vi strosar så fort vi får en chans. Det är sååå mysigt där!

Vi fortsatte, på småvägar i ett landskap där jag känner mig hemma bland trollskogar, hyttor och sjöar bakom varje krök.

Hamnade till slut vid Bälgsjön strax utanför Striberg och där ni…där BADADE jag!!! Och inte bara en gång utan två!! Ja det blir många utropstecken för det att jag badar är väldigt, väldigt ovanligt. Jag är så otroligt rädd för vatten; att vara i det och på det. Att bada har aldrig varit en njutning för mig som för andra. MEN, igår njöt jag! Jag var inte alls så rädd som jag brukar och jag njöt verkligen av badandet.

Mycket nöjd baderska/fobifighterska! Heja mig!!

Qvick gillar inte att bada men han klev i med tassarna i alla fall, i ren förskräckelse över vad sjutton som flugit i hans matte. 😀

Vi satt länge där vid sjön och njöt av sommaren. Vågskvalp och solsken och lugn.

Sen blev vi hungriga och bestämde oss för att Pershyttan är ett fint ställe för matsäcksintaganade så dit for vi.

Mat-, vatten och medicinpåfyllning vid hyttan där vi satt länge i solvärmen och gottade oss. Vi avslutade med en promenad.

Hemåt igen, under mäktiga himlen.

Hemma tog vi sen en riktig vilokväll på uteplatsen. Gjorde just inget mer än sitta och njuta av sommarkvällen, nöjda med och trötta efter kringelikrokturen.

 

Kringelikroktur. Och hemlängtan.

Chrille ska vara hus- och djurvakt i Striberg några dagar och jag skjutsade upp honom idag. Vi åt lunch ihop och jag gosade med Max och Pirelli sen gav vi oss av hemåt igen, Qvick och jag.

Att bara åka raka vägen hem är ju tråkigt så först for vi åt fel håll, norrut. Längesen jag gick en runda i Klacka-Lerbegs gruvpark så det ville jag göra idag.

Det är så vackert!
Och varje gång jag korsar landskapsgränsen och far norrut in i mina gamla tassemarker grips jag av en sån otrolig hemlängtan. Närke är också vackert, speciellt här i Lekeberg vid kilsbergskanten där jag bor, men…det är inte Bergslagen.

Nästa stopp blev Pershyttan. Så här års är det otroligt vackert där och miljön är mysig att promenera omkring i.

På en äng var det alldeles fullt av aklejor! Ljuvligt!
Min absoluta favoritblomma.

Vid Ramsjön satt vi länge och filosoferade.

Sen gjorde vi en avstickare upp till Rusakulan. Där blåste det så hårt idag att det var knepigt att stå rak, men ååh, utsikten gör mig lika glad varje gång!

En liten kort promenad längs Bergslagsleden gick vi också.

Och nu…en stunds vila på uteplatsen. Trött men lycklig i själen!

Ännu en fantastisk dag på jobbet

Igår var det dags för församlingsresan för daglediga. Vi vaknade till regntunga skyar…

Jag var på jobbet tidigt och fixade kaffe/te och mackor till alla.

Mot Pershyttan och Nora!

I Pershyttan stannade vi och intog vår matsäck. Vi hade tur och det var uppehåll just då. Vacker grönska och ljuvliga efter regnet-dofter – och förstås den fantastiska miljön – gjorde det till en jättemysig fikastund.

Vi fortsatte till Nora och där blev det ett par timmars fri tid där var och en fick göra det man helst ville. Annette och jag besökte ett par loppisar och Nora Diversehandel och tog en fika på Café Da Capo.

Halv två samlades vi i Nora kyrka och så fick vi en guidning. Mycket intressant! Nora kyrka är inte riktigt min favoritsort men visst är den pampig.

”Från vilket väderstreck man än närmar sig Nora domineras blickfånget av kyrkan med sitt massiva, 55 m höga torn. Den befintliga kyrkobyggnaden är säkerligen den tredje på samma plats. Den tidigare 1500-talskyrkan revs 1878 varefter den nuvarande uppfördes och invigdes 1880. Kyrkobyggnaden är en representant för den romanska byggnadsstil , som kallas basilika, d v s kungasal.”
Källa: Svenska kyrkan.

”Murmålningarna på östväggen ovanför kyrkans sidoläktare är utförda 1935 av konstnärinnan Ragnhild Nordensten från Nora.
Ovanför norra läktaren är motivet Jesus välsignar barnen och på södra sidan Jesus på salighetens berg.
Kyrkans takmålningar är uförda av Einar Forseth. I takpartiet närmast koret har vi de fyra evangelisterna med sina symboler. Ovanför högaltaret ser vi den himmelska nattvardssalen med nattvardssymboler.”
Källa: Svenska kyrkan.

Efter besöket i kyrkan for vi vidare till Rosengården, där vi skulle äta.

Såå fint dukat, jättegod mat och trevlig service. Vi hade en mycket trevlig måltid och alla var nöjda!

Kaffe och tårta till efterrätt och sedan avslutade vi turen med lite shopping i Rosengårdens fina butik innan vi klev på bussen för hemfärd. Vi var nog alla ganska trötta vid det laget men glada och nöjda. En jättehärlig dag, och jag har verkligen världens roligaste jobb!

Och i morse fick jag detta från Annette:

Sånt som värmer själ och hjärta. Jag ÄLSKAR mitt jobb. Det är en ära och en gåva att få jobba som jag gör.

Det värmer extra mycket efter all skit som varit tidigare, att nu vara på en arbetsplats som Knista församling. Nu vet jag att det var inte mig det var fel på (bl.a. efter att ha träffat flera andra med samma upplevelser). Sådant som kan verka underbart och idylliskt på ytan är inte alltid det, det kan vara precis tvärtom. Kyrkans hus och människorna där däremot, de är precis så bra som de verkar. Äkta in i varje cell.

Njutardag

he2

Vilken härlig dag!!
Jag har varit utomhus till största delen och det har varit helt underbart!
Åh vad jag önskar att man kunde ta jobb som skogstroll. 🙂

Qvick och jag har hälsat på Max och Marcus, gått flera härliga promenader och verkligen njutit. Njutit av kul sällskap, bus, syréndoft, ljudet av porlande vatten, kaffe utomhus, frid och glädje.

he1

max1

maxqvick

prom1

prom2

prom3

prom4

prom5

prom6

prom7