Noll. Möjligtvis noll komma nånting.

Det är ungefär den hastighet med vilken jag lever livet just nu. Det är alldeles meningen och det är så skönt. Två veckor har jag semester, jullov. Jag har hört lite sånt som att jag borde hitta på mer, göra saker, komma ut och annat i den stilen, men se det har jag inte alls haft lust med. Så då gör jag inte det.

”Tar du ut semesterdagar och inte använder dem?!” vad det någon som sa. Jodå, jag använder dem, sa jag. Jag använder dem till att sticka, vila, se en och annan film och dokumentär, spela sällskapsspel och lite sånt.

Jag har unnat mig massor med vila. Eftersom jag sover så dåligt om nätterna så har jag sovit lite när som. Närhelst jag känt att jag varit trött. Bara lagt ifrån mig stickning och tippat omkull i soffan eller kurat ihop under filt på sängen.

Latat mig. Hu så fult va!  Nej, det tycker jag ju inte. Andra kan tycka det, det får dom. Inte mitt problem.

Jag är nog en av de mest rastlösa själar jag vet. Jag tycker om att vara aktiv, att hitta på saker, att utforska. In absurdum i perioder. Men ibland tycker jag också om raka motsatsen. Ibland grottar jag in mig i min soffhörna. Lägger upp fötterna, tänder en massa ljus, plockar fram stickningen och stänger omvärlden ute. Det kan vara för en kväll eller flera dagar i rad. För mig är det en nödvändighet. Jag tillhör inte sorten som måste ha sällskap hela tiden, tvärtom så vill jag ha ganska mycket tid för mig själv.

Jag har såna dagar nu den här veckan. Julveckan blev det en hel del umgås och det var underbart. Nu är det lugna dagar hemma, mestadels ensam, och det är också underbart.

Jag tittar på dokumentärer, några serier (två tips på Netflix: La Mante och Glacé, franska deckarserier båda två), dricker kaffe, stickar på Happy Together-tröjan och på raggsockor. Sover en stund när jag vill det.

Katterna gör inte heller många knop så här års. Ute kortare stunder bara, resten av tiden ägnas mest åt vila. Helst i kartongerna. 😀

Julen är jag oftast färdig med redan den 28 december (för mig är det tiden fram till jul, adventstiden, som är den viktiga) men julgranen brukar få stå kvar länge. Det är så mysigt!

Ett par bilder till på min Riddari. Den är nog bara mitt andra färdigstickade flerfärgsprojekt faktiskt. Jag är inte alls van och behöver verkligen öva. Oket här är lite småbubbligt för att jag dragit trådarna lite för korta mellan färgbytena, men inte så farligt ändå. Jag är nöjd!

Ull är verkligen ett fantastiskt material, det värmer på ett så behagligt sätt. Man är varm men aldrig på ett instängt, ofräscht sätt som konstgjorda material kan få en att känna sig.

Jag går oftast i tjock ulltröja även i riktigt kalla temperaturer. Är det väldigt kallt så tar jag två eller fler lager ull. Blåser det så tar jag en tunn jacka utanpå. Fryser gör jag väldigt sällan när jag är klädd i ull.

Kläder köper jag väldigt, väldigt sällan – det finns helt enkelt inte pengar till det – men jag gav mig själv lite nya prickar i julklapp. Prickar blir man glad av!

Och nu, nu ska jag nog ta en liten vilostund. Jag sov visserligen 3 timmar på förmiddagen men det var ju då det. 😉

Hemmamorgon

hemmamorgon

Lyssnar på ljudbok (Eldnatt av Yrsa Sigurdardóttir), dricker kaffe och stickar. På Calligraphy Cardigan-ärm och på gladsockor i Järbo miniraggi:

miniraggisockor

Saknar morgonstickning med fint sällskap.
Fast polaren Qvick är ju här, om än inte så intresserad av stickning och prat om Livet. 😀

qvickis

raggiso

De här raggsockorna i Järbo Raggi stickade jag där nere, de är en present till en snälling som hjälpt mig såå mycket. Som alltid, alltid ställer upp. Världens raraste Marcus.