Noll. Möjligtvis noll komma nånting.

Det är ungefär den hastighet med vilken jag lever livet just nu. Det är alldeles meningen och det är så skönt. Två veckor har jag semester, jullov. Jag har hört lite sånt som att jag borde hitta på mer, göra saker, komma ut och annat i den stilen, men se det har jag inte alls haft lust med. Så då gör jag inte det.

”Tar du ut semesterdagar och inte använder dem?!” vad det någon som sa. Jodå, jag använder dem, sa jag. Jag använder dem till att sticka, vila, se en och annan film och dokumentär, spela sällskapsspel och lite sånt.

Jag har unnat mig massor med vila. Eftersom jag sover så dåligt om nätterna så har jag sovit lite när som. Närhelst jag känt att jag varit trött. Bara lagt ifrån mig stickning och tippat omkull i soffan eller kurat ihop under filt på sängen.

Latat mig. Hu så fult va!  Nej, det tycker jag ju inte. Andra kan tycka det, det får dom. Inte mitt problem.

Jag är nog en av de mest rastlösa själar jag vet. Jag tycker om att vara aktiv, att hitta på saker, att utforska. In absurdum i perioder. Men ibland tycker jag också om raka motsatsen. Ibland grottar jag in mig i min soffhörna. Lägger upp fötterna, tänder en massa ljus, plockar fram stickningen och stänger omvärlden ute. Det kan vara för en kväll eller flera dagar i rad. För mig är det en nödvändighet. Jag tillhör inte sorten som måste ha sällskap hela tiden, tvärtom så vill jag ha ganska mycket tid för mig själv.

Jag har såna dagar nu den här veckan. Julveckan blev det en hel del umgås och det var underbart. Nu är det lugna dagar hemma, mestadels ensam, och det är också underbart.

Jag tittar på dokumentärer, några serier (två tips på Netflix: La Mante och Glacé, franska deckarserier båda två), dricker kaffe, stickar på Happy Together-tröjan och på raggsockor. Sover en stund när jag vill det.

Katterna gör inte heller många knop så här års. Ute kortare stunder bara, resten av tiden ägnas mest åt vila. Helst i kartongerna. 😀

Julen är jag oftast färdig med redan den 28 december (för mig är det tiden fram till jul, adventstiden, som är den viktiga) men julgranen brukar få stå kvar länge. Det är så mysigt!

Ett par bilder till på min Riddari. Den är nog bara mitt andra färdigstickade flerfärgsprojekt faktiskt. Jag är inte alls van och behöver verkligen öva. Oket här är lite småbubbligt för att jag dragit trådarna lite för korta mellan färgbytena, men inte så farligt ändå. Jag är nöjd!

Ull är verkligen ett fantastiskt material, det värmer på ett så behagligt sätt. Man är varm men aldrig på ett instängt, ofräscht sätt som konstgjorda material kan få en att känna sig.

Jag går oftast i tjock ulltröja även i riktigt kalla temperaturer. Är det väldigt kallt så tar jag två eller fler lager ull. Blåser det så tar jag en tunn jacka utanpå. Fryser gör jag väldigt sällan när jag är klädd i ull.

Kläder köper jag väldigt, väldigt sällan – det finns helt enkelt inte pengar till det – men jag gav mig själv lite nya prickar i julklapp. Prickar blir man glad av!

Och nu, nu ska jag nog ta en liten vilostund. Jag sov visserligen 3 timmar på förmiddagen men det var ju då det. 😉

Invigning

Idag har jag invigt min Riddari-tröja och ååååh jag älskar den!

Jag älskar färgkombinationen och passformen och den är så varm att det räcker med bara den, jacka utanpå behövs inte.

Underbaaaart!
Ja. Jag är nöjd. 🙂

Den är stickad i Ullcentrums tretrådiga ullgarn och det blev sååå bra.

Hejdå skitnatten, hej dagen, nu kör vi

Och sen…

Halv två på natten överväger jag alla möjliga och omöjliga metoder för avlägsnande av smärtande ben och SI-leder. Spyfärdigont.
Så kan det också vara.
Men en ljuvlig kväll har jag haft innan så humöret är det inga större fel på, ändå. ❤

Somnade framåt 3 i alla fall.

Vid 6-tiden är jag vaken igen, då med så ont att jag tror jag ska bli alldeles galen. Höger knä, höger fotled, musklerna i höger lår samt höger armbåge och höger hand gör så ont att jag är spyfärdig. Det är sån smärta att man vill klösa sig ur sin egen kropp. (Tack och lov har jag inte ont på den nivån så ofta, kanske en gång i veckan.)

Min vanligaste taktik när det gör för ont för att kunna sova är att lösa korsord. Att fundera på kluriga ord kan distrahera. När sånt inte räcker till, när smärtan blir så stark att jag knappt vet vad jag ska ta mig till, medan jag (om en har sån tur att en har fått medicin) väntar på att en dubbel dos smärtstillande ska börja verka, då brukar jag lyssna på sjöväderrapporten.

Mormor och jag lyssnade på den tillsammans oändligt många gånger. Tillsammans under tystnad, ofta med varsin stickning/virkning i händerna.
Friden där i det köket. Mormor. Namnen på fyrar och platser.
Att lyssna på sjöväderrapporten ger samma meditativa lugn som t.ex. stickning. Knasigt? Ja kanske. 😁
Inatt har jag lyssnat på flera ”avsnitt”.

Jag minns mååånga nätter som den här när jag var liten och under tonåren. Jag hade förfärlig ”växtvärk”, ofta sån smärta att jag nästan fick panik.
Många är dom nätter jag intensivt försökt fokusera, fokusera, fokusera! på ett korsord. Som barn lånade jag mammas veckotidningar och korsorden i dem, många vakna nätter var det. Tänk om jag fått hjälp då. Då hade min tillvaro varit annorlunda idag, det är jag övertygad om. EDS är medfött och kan inte botas, men det har stor betydelse hur tidigt man får diagnos och kan börja leva på ett sätt som kan förebygga mycket elände längre fram.

Vid halv 8 tog jag dubbel dos smärtstillande och framåt halv 9 hade kroppen har äntligen lugnat sig tillbaka ner på ”basnivå”.
Försökte få hund och katter att komma med kaffe och frukost men icke. 😀 Fisproppar! 😀

Vid 10-tiden sitter jag och myser med tända ljus, kaffe och stickning och njuuuuter av att smärtan stillat sig några hack. Kroppen är mycket lugnare nu, skillnaden är lika tydlig som när man skruvar ner volymen på musik. Lättnaden! Det är så så så skönt.

Tacksam för att jag använde återstående semesterdagar till att ta ”jullov” och alltså är ledig idag. Jag tänker ha en väldigt låångsam dag. Man blir väldigt trött efter en sån smärttopp.

Riddari ligger i blöt just nu och jag stickar vidare på nästa projekt:

”Happy together” av Suvi Simola, i Cascade Eco+. Det är ungefär vad jag tänkt ägna den här dagen åt.

Nu lite mer kaffe tror jag bestämt. Och Rush i högtalarna.
Jo, nog har jag det bra! 🙂

Trött, ontig och kaffelös?

Idag är jag så trött, så trött. Kroppen bråkar ordentligt och av smärtan blir jag trött. Så trött att jag inte ens orkar vara irriterad på att jag är så trött. Idag känns det bara helt ok att vila och inte göra så mycket mer än det.

En katt sovandes på ens hand mår man inte dåligt av precis. Gullepojken! Han har blivit så otroligt kelig på sistone, efter att ha varit väldigt skygg i flera år. Nu vill han gärna vara nära, nära.

När jag inte ligger och vilar så stickar jag. Sakta och bara något varv här och något varv där, men stickar gör jag i alla fall. Inte mycket kvar på min Riddari nu. Väldigt rolig stickning! Jag misstänker dock att den är för stor… Nej, jag har inte provat, jag har gått ner 2 storlekar från första försöket och sen har jag bara kört på och det har känts bra fram till oket nu, som känns väldigt…luftigt. 😀  Nå, nu är jag snart i mål så är den för stor nu igen så får den glädja någon annan istället helt enkelt.

Usch usch usch, idag är mina leder inte roliga nånstans. Det började igår kväll och då var jag på 14 på den här skalan, då rann tårarna. Det är inte så ofta jag har det så, tack och lov. Det är inte roligt.

Idag är det något hack lättare, jag kan röra mig utan att tårarna kommer. Man är tacksam för de små skillnaderna!

Idag gör det kräksont i tummarna, handlederna, armbågarna, axlarna, skulderbladen, höfterna, knäna och tårna. Skitleder!
Det gör ont att gå, det gör ont att trycka på lysknappar med fingrarna, det gör ont att lyfta ett kaffepaket, det gör ont att resa sig upp, det gör ont att klämma på tandkrämstuben, det gör ont att klia hunden, det gör ont att lyfta kaffekoppen. Små fjantsaker som gör så ont så jag vill skrika rakt ut. Det låter helt sjukt, jag vet, men så är det. Tack och lov är det inte så här illa varje dag, inte på så många ställen samtidigt i alla fall. Det är när det blir så mycket i kroppen som gör så här tokont samtidigt som det blir riktigt jobbigt. Nåja, jag har ändå turen att inte vara drabbad med den här nivån varje dag, så imorgon är det säkert bättre igen. Det är många, många med EDS som har det så här illa hela tiden.  😦

Den här skalan är också bra för att förklara, t.ex. när folk säger ”men du som alltid är så glad, du kan inte ha sååå ont”:

Visst kan man ha ont så man nästan svimmar av smärtan och ändå verka glad utåt. Klart man kan. Efter 46 år med ständig smärta lär man sig hantera den, att fungera ändå och att hålla en mask uppe – dels för att det inte hjälper mig det minsta att gå omkring och vara sur och eländig och dels för att man blir ganska (väldigt) trött på att försöka förklara för de som ändå aldrig kommer att fatta/inte vill fatta. Bortkastad energi, den lägger jag hellre på något som gör mig glad.

Igår när jag inte kunde somna skrev jag på Instagram:

Filosoferar lite över…tja…folk. Och reaktioner på mig, min smärta och på det att jag berättar hur det är att leva med konstant smärta.
Framför allt tänker jag på två missuppfattningar:

1) Att jag berättar om livet med EDS för att ragga tyck-synd-om. Nej. Jag gör det för att informera och för att förändra attityder. (Okunskapen om hur det är att leva med ständig smärta är massiv, extra så när det handlar om EDS och tyvärr även inom vården.) Jag behöver inte tyck-synd om.

2) Det att jag skulle vara skör. Nej. Det är jag inte. Ja jag har alltid alltid ont. Ofta på en väldigt hög smärtnivå. Det är inte samma sak som att vara skör. Jag jobbar, jag åker rallytävlingar, jag vandrar i skogen, jag tränar, jag gör många saker. Ja visst – allt kostar. Det kommer alltid en räkning. Men det är ju något jag vet om och räknar med. Planerar för. Och det är värt det.
Skör? Nope. Helt fel.

Nu ska jag sticka nåt varv igen och dricka lite kaffe. Om det blir nåt…. Jag har fått en perkulator och har druckit jättegott kaffe de senaste dagarna (så jag vet att den fungerar och att jag gör rätt) men nyss när jag skulle hälla upp en kopp så kom det…bara varmt vatten. Huh? Mysko! Och nej, jag hade inte glömt kaffepulvret. 😉 Jag drog ur sladden och satte igång det igen så får vi se om det skjutsar omkring det hela nu då.

(Nej, det var likadant nu igen. Varmt vatten bara. Vad 17?!)

En novemberlördag i bilder

Idag är det EFIT, en dag då vi tar en bild i timmen. Fler som deltar just idag hittar du här.


00:30
Då har vi just bäddat ner oss, Alfred och jag.
(Alfred är min äldste sons hund, jag är hundvakt. Det blir nog mycket Alfred idag.)

02:00
Uppe och dricker kaffe och stickar en stund, som vanligt den här tiden.
Sista varven på en mössa.


05:30
Helt ok att vakna till den här synen. 😀


06:30
Vi har varit ute på en mycket blöt promenad. Jag värmer mig med kaffe. Alfred tycker att jag ska ge honom frukost. Igen.


07:30
Tråkväder idag: regnet öser ner.
Taylor Swift sjunger Shake it off.


08:30
Då är vi ute i det hääärliga vädret.


09:30
En ovanlig bild: en Alfred som är stilla. 😀


10:30
Mössan är färdig och jag är nöjd!
Älsklingsgarnet Rowan Felted Tweed. Mönstret heter Rikke Hat och finns gratis på Ravelry här. Jag stickade min lite kortare då jag inte vill ha så mycket ”häng” och klarade mig med strax under 1 nystan.

Och just som jag knäpper bilden börjar det snöa ute. Hurra!!


11:30
Bus! 😀


12:30
Då äter vi lunch.


13:30
Trött liten Alfred. Jag är lika trött jag, fast i soffan.


14:30
Då stickar jag på en Riddari-ärm.
Hanna Pakarinen sjunger Leave me alone.


15:30
Slut på bröd, dags att baka mer. Utanför köksfönstret är det då så här fint:

Och borta i Kilsbergen ligger det nu snö:


16:30
Då har jag, medan bröddegen jäste, hunnit baka en omgång havreflarn. Nu behöver jag vila en stund och fint sällskap har jag. 🙂


17:30
Doften av nybakat bröd alltså…ljuvligt!

 

Ja…sen glömde jag visst bort att ta fler bilder… 😀

En oktobersöndag i bilder

Idag är det EFIT (Ett Foto I Timmen). Fler som också tar en bild i timmen just idag hittar du här.


00:00
Stickar mamelucker och ser på säsong två av Stranger Things.


01:00
För ont för att sitta upp och för ont i händerna för att sticka, men tar ett avsnitt till av Stranger Things. Svårt att sluta för serien är så bra, och sova lär jag inte kunna ändå.


03:00
Uppe och vankar. Gör en kopp te.


05:00
Ont så det inte går att ligga still. Ålande smärtormar i benen.
Lyssnar på musik och andas, andas, andas.


07:00
Släpper in katterna.


08:00
The Stig har lagt sig till rätta i favoritkartongen för att sova. Själv ger jag upp soveriet och ska göra mig en kopp kaffe.


09:00
Mer kaffe! Och fint sällskap. 🙂
Jim Croce sjunger ”You don’t mess around with Jim”. Älskar den låten, man blir glad! Och den dök upp i ett avsnitt av Stranger Things igår. 🙂


10:00
Mer kaffe och några varv på Riddari.
Art Garfunkel sjunger ”Bright eyes”.


11:00
Tittar på sista avsnittet av Stranger Things, säsong 2 (det tar slut alldeles för fort, åh vad jag tycker om den serien!) och stickar lite på mameluckerna (#mameluckupproret på Instagram t.ex.). Och tänker att oh vilken spännande läsning min dag måste vara…orkeslös i soffan mest…


12:00
Som sagt…trettifjorton bilder på mamelucker i grå ull är precis vad ni vill se. 😉


13:00
Ja då fick jag för mig att jag visst orkar åka till Olle och fika; så less less på att vara hemma och smittar gör jag ju inte.
Men…jag kom bara till Lannavägen (och det är inte många hjulvarv hemifrån inte) och insåg att det går inte. Jag har feber igen och jag orkar helt enkelt inte. Bara att vända om hemåt. Passerade fina Hidinge gamla kyrka, så det blev ju i alla fall något annat än grå ull på bild.


14:00
Jag äter en smörgås och Qvick väntar. Han vet att han får sista tuggan, såna är reglerna i det här huset. 🙂


15:00
Njuter av utsikten. Vackert väder idag men jätteblåsigt.


16:00
När det inte går att sitta eller stå eller ligga så att det känns ok i kroppen.


17:00
Michelin slappar i kartongen.
Jag slappar i soffan.
Mycket action här idag…


18:00
Middag! Ärtsoppa. Gott gott!


19:00
Stickar mamelucker igen. En får väl försöka variera bilderna liite i alla fall…


20:00
Ont ont ont i nacken. Provar med kyla.


21:00
Provar att ligga ner och sticka en stund för jag orkar inte riktigt hålla upp mitt eget huvud. Bytt från mamelucker till strumpor.

Nu, kl 23, är jag fortfarande vaken men har för ont för att göra nåt, så det blir inte fler bilder.

Tack för idag och sov gott! 🙂

Yllesäsong

Första frosten har varit här och nosat och det blir kallare och kallare. Jag älskar sommaren men jag tycker nästan lika mycket om hösten och vintern. En klar fördel med kallare tider är att man får användning för allt varmt och skönt man stickar och dessutom: att kunna skapa värmande plagg med sina händer är väldigt tillfredsställande.

Jag har (som vanligt, suck) många olika projekt på gång samtidigt men mest stickar jag, just nu i alla fall, på min Riddari. Min Strokkur använder jag väldigt mycket, det är mitt huvudsakliga ytterplagg i nästan alla väder. Ylletröjor är verkligen bästa plagget!

Jag stickar min Riddari i 3-trådig ull från Ullcentrum, från Massor av Garn. Den blir för stor hela tiden så jag repar och börjar om och repar och börjar om… Hjärndimma är inte att leka med: jag börjar om på samma storlek hela tiden… 😀

Nu har jag gått ner en storlek och faktiskt också tagit lite mindre stickor, så får vi se om jag kan sticka en Riddari som inte blir ett tremannatält…

Ja som sagt, jag har egentligen alldeles för många projekt på gång så ett till behöver jag ju inte. Egentligen. Men. Ibland måste man ändå, för att visa sitt stöd.

Fina Maja (följ henne på Instagram t.ex., under @majasmanufaktur) gjorde för ett tag sedan ett mönster på suveränt fina mamelucker. Nu har Garnstudio/Drops plagierat det och lagt ut på sin sida, och det är så fult gjort. Och det är inte första gången de gör något sådant heller. När folk kommenterar och protesterar, ja då tar Garnstudio/Drops helt enkelt bort kommentarerna. Suddar, bara. Otroligt fult!
Läs mer om detta hos Kammebornia, hon skriver väldigt bra om det.

På Instagram pågår nu mameluckupproret, för att protestera och för att stötta Maja. Det stickas mamelucker över hela landet och även i våra grannländer. Hur fint som helst! Du hittar upproret under #mameluckupproret.

Majas fina originalmönster hittar du här.

Jag stickar mina mamelucker i BC Shetlandsull. Gråa, och så ska det blir några ränder. Jag tror ränder i vitt, eller så blir det kanske senapsgult. Grått och senapsgult är en favoritkombination.

Jag har inga rundstickor 2,5 mm och har inte råd att köpa några just nu så jag kör med 3:or och hoppas det blir bra. Det gör nog inget om mina mamelucker blir större än i mönstret för min rumpa är av lite större modell så… 😀

Jag går oftast klädd i kjol eller klänning, så vad passar då bättre inför vintern än ett par yllemamelucker att hålla ändalykten varm med?

En av mina favoritbloggare skriver idag att de långa kalsongernas tid är här. Så är det. Och absolut även mameluckernas. 🙂
Jag är också väldigt sugen på stickade ylleleggings. Såna här, t.ex.

Höst och vinter är härligt om man slipper frysa.

Och hur roligt är inte ordet mamelucker? Jag kan inte sluta säga det. Mamelucker mamelucker mamelucker. 😀

En söndag i bilder

Idag är det EFIT – Ett Foto I Timmen. Fler som är med just idag hittar du här.


00:30
Då vaknar jag känner att det är pillerdags.


02:30
Läser jobbpapper.


06:30
Konstaterar att solen skiner även idag. Härligt!


07:30
Michelin och jag spanar. Han på fåglar och jag på vädret. Verkar inte blåsa idag så det kan nog bli en skogstur. Underbart! 🙂 Igår blåste det så hårda vindar att det inte kändes som en bra idé att vara i skogen.


08:30
Bekantar mig med psalmer. Hittade en rolig version. 🙂


09:30
Stickar på Riddari, tagning 4.


10:30
Då är vi ute och far, Qvick och jag.


11:30
Regn och hagel gjorde det knepigt men det blev grillad korv till lunch till slut. 🙂
Svartgrillad korv äten i skogen slår det mesta!


12:30
Korven uppäten. Vi går en bit på Bergslagsleden. Njuuuuuter!


13:30
Efter ytterligare en bit på Bergslagsleden blev det kaffepaus. Och en stunds stickning:


14:30
Då har vi precis kommit hem och jag kollar igenom bilder från utflykten.


15:30
Hänger tvätt. Jag tycker om att hänga tvätt. Helst ute, men inne också.
Har alltid tyckt att det är en trevlig syssla.


16:30
Mat på gång. Råstekt potatis och blomkål med vitlök, Garam Masala-krydda och lite riven ost. Mmmm!


17:30
Då trillar ”fakturan” på skogsturen in. AJ.
Det blir stickvila.


18:30
Det stickas fortfarande, med fint sällskap. 🙂


19:30
Pratar med plantdjungeln. 😀


20:30
Njuter av köksutsikten medan tevattnet kokar upp.

21:30 – ingen bild. Jag är bara frustrerad. Jag blir inte klok på Riddari-stickningen. Jag har gått ner i storlek 2 ggr och stickar nu L, och trots att bystmåttet för den storleken borde vara för litet för mig så blir det ändå för stort. Igen. Jag har rätt stickfasthet men tröjan blir för vid ändå. Jag blir galen! Nu är jag ilsken och går och lägger mig istället. 😀 Go’natt!