Nya stigar

livet

Less, less, less var jag på att gå hemma sjukskriven. Även om kroppen är skruttig på så många sätt. Så, jag tog kontakt med Arbetsförmedlingen och frågade vilka vägar det finns att på något vis försöka ta sig tillbaka. Inklusive en skruttig kropp.

Praktik, sa hon.
Taget, sa jag.

Sen gick det fort och mindre än en vecka senare körde vi igång.
Nu har jag jobbat en vecka och jag ä l s k a r det!
Kroppen är inte lika entusiastisk, men själen..!

Jag gör min praktik i Kyrkans Hus i Fjugesta, som väl är kansli och församlingshem i ett kan man säga. Och nu finns där även ett litet sommarcafé, som jag jobbar med. 🙂 Enkelt, enkelt men gott, hembakt fika och ett äppelträd att sitta under och sällskap/samtal om man så vill.

Jag bakar, tar hand om fikagäster och får uppleva så många fina möten!
Och människorna i huset, dom är alldeles ljuvliga. Varma, fina, goa. Det är inte en sak utåt och en helt annan under ytan. Och man får vara som man är. Man duger exakt precis som man är.

Är du i trakten så kom och ta en fika vettja, eller kom bara och säg hej! 🙂
Vi håller till i Kyrkans Hus på Storgatan i Fjugesta, caféet är öppet måndag, torsdag och fredag kl 11-14. Kaffe/te/saft + dagens kaka kostar bara 20 kr. Vill man ha en smörgås istället går det bra, och priset är även då bara 20 kr.

fik

 

Rosengång, gapskratt och tärningskast

slottwik

Helgen som var spenderade jag på Wiks folkhögskola utanför Uppsala (som ligger vid fantastiskt fina Wiks slott, på bilden här ovan), på vävkurs, tillsammans med Susanne och ett helt gäng andra härliga kvinnor. Kursen heter ”Kom igång med rosengång” och jag borde egentligen mer vara på en ”Kom igång med vävning överhuvudtaget för dumskallar” 😉 (jag har inte vävt sen innan jag fick barn, och min äldste fyller 23 i år så det är ju en stund sen…) men helt fantastiskt KUL var det hur som helst, även om jag ganska ofta tvivlade på min inlärningsförmåga…haha.

Det gick väldigt mycket upp och ner, mest ner haha!, men herregud så roligt vi haft och SOM vi skrattat! 😀

vv27

Detta var kurshelg 1 av 2, och jag längtar till nästa!
Fler vävbilder finns här.

Med ryggen och resten av skruttkroppen gick det väl ok. Jag klarar inte mycket i taget, men lite lite i taget går det också när man inte har några måsten, ingen tidspress och inget krav på prestation. Men när kvällen kom var jag fullständigt slut, så det blev rummet och vila och inte så mycket umgås med de andra härliga kvinnorna som jag kanske hade velat. Men, så är det. Man får välja och man får dosera.

Sammantaget var det en heeelt fantastisk helg som gav såå mycket glädje och inspiration. Sakta, lite i taget, börjar jag återta Livet. Det känns BRA!

vv1

vav31

vav2

vav5

vav6

vv23

vv5

vv10vav4

vv16

vv17

vv18

vv19

vv21

vav35

vav28

Vår lärare Kicki Sandberg, en helt underbar och fantastisk människa med såå mycket kunskap och en ängels tålamod. 🙂

vv3

vav34

vav11

Vi som kom långväga ifrån bodde på Björkdala Gård B&B alldeles i närheten; ett jättefint ställe.

vav10

vav9

vav8

vav7

vv25

Trött, trött, trött och ont-ig, men glad!
Vilken helg..! Det har hänt så mycket på så många plan. Rätt som det är bara snurrar det till! Någon eller något liksom kastar upp livstärningarna i luften och så landar de på ett helt annat sätt än man trodde dom skulle göra.

En alldeles vanlig tisdag, men ändå inte

t1

Vaknade betydligt piggare än igår, efter att ha sovit nästan oavbrutet sedan jag kom hem igår eftermiddag. Ingen feber längre. Skönt!! Ingen träning idag heller dock, bäst att låta kroppen vila ifatt lite först.

t2
Väntrumsstickning.

Varit hos doktorn på förmiddagen. Ett vanligt kolla-läget-möte bara, men idag hade han två läkarstudenter med sig så det blev mer än dubbelt så långt än det brukar vara. Helt ok, man får ju ställa upp för vetenskapen, haha. Jag blev böjd hit och dit och klämd och stucken och knackad på och fick svara på frågor om ryggen och fibron och de fick undersöka och se vilka skador jag har kvar efter diskbråcket osv. Väldigt intressant, faktiskt, att vara på läkarbesök och höra om allt från båda sidor så att säga. Hur nerver hänger ihop och hur min skada påverkar nerver och muskler och så vidare.

Min doktor är helt fantastisk på alla sätt. Han lyssnar verkligen, sätter sig in i min situation ordentligt och peppar otroligt mycket. Jag har fått massor med pepp och beröm för att jag slutade med morfinplåstren och för att jag lyckats få ner användandet av smärtstillande överhuvudtaget på ett minimum – snart ingenting alls, hoppas jag. Jag tycker inte om att stoppa i mig en massa piller och målet är definitivt att sluta helt, även om det innebär lite mer smärta än med pillren. Det är tunga saker jag tar, beroendeframkallande sådana, och jag gillar det inte.
Fanns det något som hjälpte mot fibrovärken skulle jag vara mer öppen för det, men det finns det inte (iaf inte hittills), så då ska de ut ur kroppen.

Planen är i nuläget att fortsätta med träningen och hitta mer och mer som passar mig och genom det bygga upp styrkan i framför allt ryggmusklerna men även i resten av kroppen och se om jag på det viset kan stabilisera ryggen tillräckligt mycket för att komma tillbaka till ett normalt liv igen. Jag känner mig superpeppad!
Beslutet att inte operera betyder ju inte att jag har mindre ont nu, men det betyder att det finns chans för mig själv att påverka hur saker och ting ska gå och det känns väldigt, väldigt bra.

t3

Nu ska jag dricka kaffe och sticka en stund och låta kroppen komma ifatt mig lite efter allt kläm och bank (trycker/klämmer man på mig så känns det länge efteråt) innan den här filuren och jag ska gå en promenad i det vackra, soliga vädret vi har här idag.

Det är fortfarande en väldig massa saker att kämpa med, men för första gången på länge, länge känns det väldigt positivt också. Balansen börjar jämna till sig.

Liten paus

qv

Ja det blev visst en liten paus, helt oplanerat. Och flera rara själar har hört av sig och undrat om jag slutat blogga. Vad ni är gulliga!!

Nej, jag blir nog aldrig tyst 😉 men ibland är det så mycket som händer att bloggen inte hinns med. Orken räcker inte till ibland.

katterna

Jag tränar på, varannan dag överkropp och varannan dag underkropp. Hittills har det mesta gått över förväntan men en del övningar har jag fått plocka bort för att ryggen inte klarar dem ännu. Gruppgympan fick jag tyvärr också ge upp; ryggen klarade inte knixandet där, tyvärr. Det är vridmoment ”på mitten” (alltså korsryggen) som min rygg tycker allra sämst om. I styrketräningen är det mycket mer kontrollerade rörelser, det är nog därför det går bättre.

trn

Styrketräningen ÄLSKAR jag! Jag ökar inte vikterna fort inte, men lite lite i taget så..!

Extra extra roligt är det dom pass då jag och Chrille tränar tillsammans. 🙂

trn2

Första veckan på lchf gick jag ner 2 kg. Andra veckan 1,2 kg. Så 3,2 kg på två veckor nu.
Och bäst av allt: jag mår så BRA!

calli

Stickandet går framåt och tillbaka och sen framåt igen. Jag hade bara en ärm + framkanter kvar på Calligraphy cardigan men var inte nöjd, så jag repade upp och började om.

katterna

Det händer bra saker nu, riktigt bra saker. Men vad det är väntar jag lite med att berätta. 🙂

Dagens träning

vtn

  • 10 min på bandet (jag går, springa kan jag inte mer än ett par steg och kommer kanske aldrig att kunna eftersom jag inte har någon svikt/dämpning i nedre ryggen längre och det gör oont)
  • 30 min styrka (ben)
  • 1 timme gruppgympa så svetten sprutade

Nu är jag härligt mör i kroppen och endorfinerna far runt och ger energi. Gött!