En decembermåndag i bilder

Idag är det EFIT – Ett Foto I Timmen. Fler som deltar just idag hittar du här.


00:50
Dags att gå och lägga sig. Trött men glaad efter en väldigt fin fjärde advent.


08:00
I en kartong nedanför min säng…


09:00
Frukost. Kaffe & stickning.


10:00
Rally sover gott medan jag dricker en andra mugg kaffe.


11:00
Redo att åka till jobbet för glöggmingel och julbuffé.


12:00
Fantastisk buffé från Lekhyttan, och detta är bara en liten del av allt gott.
Smakade otroligt bra!

13:00 och 14:00
Inga bilder, jag hade fullt upp med att njuta av underbart sällskap – jag har det verkligen otroligt bra som får vara tillsammans med de som jobbar i församlingen. Värme, omtanke, glädje, kärlek, gemenskap. Jag njuter och är så tacksam för varje dag jag får med dem.


15:00
Hemma igen. Ligger på soffan och spanar på Michelin som spanar på fåglar.


16:00
Lyssnar på julmusik. Hänger tvätt. Plockar undan lite.


17:00
Stickar och lyssnar på favoritjulmusik.


18:00
Smyger på Chrille… 😀


19:00
Mumsar middag. Julmatsrester.


20:00
Då sitter jag med TENS-plattorna på och hoppas på lindring.
Dumma, dumma nacke.


21:00
Stickat några varv. Lite stressad nu; julafton är inte långt bort…


22:00
Katter alltså… 🙂


23:00
Även dagens sista blir en kattbild.
Rally sover gott och nu tänker jag bädda ner mig och förhoppningsvis få göra detsamma.
Godnatt!

Så mycket glädje

gl

Det här jobbet alltså (ja, praktik är det ju, inte ett ”riktigt” jobb, men jobbar gör jag ju…) – stället och människorna där fyller mig med sån glädje!
Idag fick jag lyssna till fiolspelande medan jag bakade och en stund hade jag sällskap i köket av en av fioleleverna. Hon hjälpte mig provsmaka och hon pratade och frågade och hade energi för minst 10 personer. 😁 Jätteroligt! 😊❤
När livet inte är alldeles enkelt och när man har en kropp som konstant gör ont, då finns det nästan inte ord för hur mycket det betyder att få tillbringa sina dagar på en plats där man trivs så oerhört och som alltid ger en sån glädje!

gl2

gl3

Nu hemma. Humöret på topp som det alltid är när jag varit i Kyrkans Hus (det är alltså där jag jobbar). Jag dricker kaffe och ska sticka vidare på diverse julklappar. Chrille fixar middagen idag.

Och tänk, imorgon får jag jobba på världens trevligaste ställe igen. Jag längtar!

Meningen med livet är inte 42

Det måste vara 45. 🙂
Även om jag kämpar, så är 45 trots allt väldigt, väldigt bra.
Det inleddes otroligt fint igår. Först med stickning, kärlek, rabarberpaj och kattbebisgos hos Husan:

katter2

katter6

katter1

katter5

katter4

katter3

katter7

katter9

katter8

Man står nästan inte ut, så ljuvliga är de! 🙂
Man vill ta med allihop hem och inte göra annat än mysa.

prs1

På eftermiddagen fick jag två så fantastiska presenter att det kom både en och sjuttifjorton tårar, jag blev så r ö r d.
En alldeles underbar tavla som Sanna målat! Hon är helt fenomenal duktig och jag känner mig så ärad som får ha den på min vägg och njuta av den!

Av Christian fick jag ett tredagarspass till sommarens Peace & Love!!
Jag har tänkt så mycket på det, hur gärna jag skulle vilja gå i år för det är såååå många av mina favoriter som ska uppträda, men jag har tyckt att det är för mycket pengar att lägga på mig själv.
”Det har du förtjänat, mamma”, sa han.
Älskade, älskade unge!!

pres2

Och i brevlådan låg turkosa ljuvligheter i form av Ullcentrums Linea. Tack Susanne! 🙂

Idag ska jag sticka fort, fort på Emelie så den blir klar, så kan jag sätta stickorna i Lineagodiset sen.

Kärlek, kärlek.
Det har jag i alla fall massor omkring mig.
Älsklingar. Älskade!

Ibland blir det inte som planerat

Inget blogginlägg igår så där sprack ju egentligen mitt Blogg 100, men ibland finns liksom inte ens tanken på att blogga och igår blev en sån dag. Den började på ett sjukhus och slutade på ett annat – det första besöket var planerat, det andra (verkligen) inte.

image

Jag började min dag på Rehabmedicinska kliniken, smärtsektionen, på USÖ. En stunds stickning i deras ganska ombonade väntrum (allt är relativt, jag har suttit i mååånga väntrum nu och detta är helt klart ett av de trevligare) där det fanns ett tjusigt gammalt kassaskåp, och sedan möte med läkaren.

image

Ett väldigt, väldigt bra möte. Ingen stress, det var gott om tid och läkaren lyssnade noga. Sedan undersökning då jag blev klämd på, vriden hit och dit, killad med pensel, knackad på och stucken med tandpetare.
Och framför allt: jag blev trodd på. För den som inte varit i samma sits är det nog snudd på omöjligt att förstå hur mycket just det betyder, men jag vet att många av er som läser här vet och förstår precis.

Tårar och skratt och en kropp som blev röd och öm och febrig av allt klämmande och vridande och stickande och knackande och ett mycket bra samtal om det här med att inte fara runt som ett jehu dom bra dagarna (för det gör man ju, dels för att det är så mycket man vill göra och dels för att man har dåligt samvete över allt man inte kunnat göra de dåliga dagarna) och det här med omgivningens förståelse men oftare brist på förståelse.

Sen var jag rätt mör, både inuti och utanpå.

image

Två timmar till bussen hem (oh vad jag älskar att åka kollektivt…) och normalt skulle jag ha tagit en långpromenad runt stan, fotat lite och njutit av det vackra vädret, men det fanns det inte kraft till igår. Det blev kaffe på Märtas Kafé istället, ett supermysigt ställe jag verkligen tycker ni ska besöka om/när ni är i Örebro!

Jag hann inte mer än hem sen så fick jag ge mig iväg igen. Då var någon annan på ett annat sjukhus och det blev flera timmars väntande där. Tur man alltid har stickning med sig!

image

Idag är ordningen återställd, men jag är oerhört trött och har feber och smärta överallt efter gårdagens undersökning så det blir en väldigt, väldigt lugn dag och det finns inget jag kan göra åt det så det är bara att kapitulera.

Jag skulle vilja skriva mer om läget, om sjukdomen och om alla tankar som snurrar i skallen just nu, men jag orkar helt enkelt inte. Istället länkar jag till tidigare inlägg:

”Men du ser ju inte sjuk ut”

Det här med smärta

 

sjalvportrattet

Nu ska jag sätta mig med kaffe och en stickning och en värmedyna och glädjen över att allt slutade så bra igår. Det är det viktigaste.

Var rädd om dig och de du älskar. Krama någon lite extra idag!