Vantstickardag med kapitulation

Ja idag har jag inte gjort så värst mycket mer än stickat. Hade en helvetesnatt och somnade inte förrän framåt fem. Trött och full av smärta och allt annat än glad när jag släpade mig ur sängen på morgonen bestämde jag mig för att nu skiter jag i det här med att vara utan smärtlindring, det går ju inte!!!

ajaj

Nej, jag tycker inte om biverkningarna, och jag tycker inte om att kroppen blir beroende av medicinen. Men det handlar om balans, att välja mellan pest och kolera och det är bara att inse att det går inte utan smärtlindring. Jag har svårt att klara tillvaron ändå och stå ut med all smärta.

Sagt och gjort, jag tog en tablett och bestämde också att idag blir en riktig vilodag. Inte en massa göra-nytta, ingen motion. Bara vila. Fram med stol, dator med ljudbok och så stickning:

stickplats

vantar1

Dagens projekt var att sticka färdigt vantarna i Noro Kibou.

fil

Jag har verkligen vilat. Haft det lugnt och skönt. Bara bara tagit det lugnt.

qvck

ajavckj

Och medicinen gjorde sitt och den värsta smärtan försvann, och vantarna blev färdiga.

vantar2

vantar3

Finhelg

Ja, en riktig finhelg har jag haft, med fina vänner, rally, härligt väder, stickning m.m.

vante1

Jag har stickat vantar i Noro Kibou från Massor av Garn.
Vilket garn!!

labbe

Jag har haft ett mjukt labbehuvud mot min fot. Inte Max dock utan en underbar fröken vid namn Pixie. Kärlek! Det är nåt alldeles speciellt med labbar ändå… 🙂

asker1

asker2

Jag har varit i Askersund tillsammans med Henrik och ätit Go’ Glass ombord på en båt.
(Båten ligger alltså stilla vid kajen jämt. Annars hade jag aldrig klivit på. No way!)

asker3

rally

Hela lördagen spenderades på Rally Killingen i Grums tillsammans med gamla och nya vänner i strålande sol.  Jag var aldrig ut på någon sträcka och tittade – kroppen höll inte för det den här gången, utan jag stannade på serviceplatsen hela tiden. Det är lika roligt det. 🙂 Det är ju mycket folk till varje ekipage så det är alltid full rulle på serviceplatsen även när de man är där med är ute och kör sina sträckor.

rally2

Stickningen var förstås med!

rally3

stick

Idag har jag varit hos Åsa en sväng igen och hjälpt henne med ett par mönster.

hemat2

hemat

vila

När jag kom hem blev det vila. Och lite mer vila.

vila2

Att leva med en sån här ryggskada, och så all värk som jag hade redan innan, sliter enormt på en. Både rent fysiskt och mentalt. Man träffar läkare efter läkare efter läkare och alla tycker olika och har olika åsikter om vilken smärtlindring man ska ha eller om man ens ska ha nån. Jag gör allt jag kan göra, jag försöker hålla igång så mycket det går trots att jag har så jääävla ont och jag lyssnar och lyder och provar x och provar y och verkligen kämpar och sliter, men just nu känns det som att det inte hänt just nånting sedan i höstas då ryggen gick sönder med buller och bång. Det är så frustrerande!

Då är helger som den här.., det är värt så mycket för mig så det går knappt att beskriva i ord! Även om det sliter hårt på orken det med, så ger det sådan glädje och sånt pepp. Utan det skulle jag inte orka.

Än slank hon hit, och än slank hon dit

…men hittills har jag inte slunkit ner i diket i alla fall. 😉 Till Nora, Striberg och Kopparberg blev det en sväng dock.

Hundbus, middag, kvällspromenad och svampplockning i Striberg. Kvällsfika på Cillas balkong. Till Kopparberg tidigt i morse för att hämta Chrille. Det hanns med en hel del.

narkeskil1

narkeskil2

narkeskil3

narkeskil4

hundarna1

hundarna2

hundarna3

hundarna4

hundarna5

kant

balkut

kpg

rally1

rally2

ont

Sen kom jag hem och slank jag ner i diket på sängen. Oj vad kroppen och jag var osams då. 😦

mich

Nu har jag vilat i flera timmar och känner mig ok igen, men det blir nog inte många knop resten av dagen. Värt det dock. Såå värt det. Att få umgås så här, med människor jag tycker om, bättre medicin finns inte.

jayw

Nu blir det kaffe, ljudbok och stickning en stund. Jag har börjat på ett par Jaywalker som Cilla ska få. Garnet är teetee Halti.

Allt är relativt

11168487_905798009462215_207151486811053647_n

Kvällen var jävlig, natten likaså. Men morgonen kom och jag kunde ta mig ur sängen på bara en minut!! och ryggen känns som sitt vanliga onda self igen, inte det megaonda som var igår. Hurra!  (Ja, allt har nivåer, även jävlighet och smärta. Man lär sig att uppskatta de lägre nivåerna.)

Qvick och jag kunde gå morgonpromenad i, för mig, normal takt igen. Hurra!

Och nu ska jag låna mig en ny ljudbok och sen sticka, dricka kaffe och lyssna på den, på uteplatsen i skönljummen förmiddagsluft. Hurra!

Andas in, andas ut

Ibland är det allt som är i fokus.

Jag är så obeskrivligt less på den här ryggen, på de här trasiga kotorna.
Less på att ha så förbannat jävla ont. Less på att leva ett sånt begränsat liv.
Less, less, less!

Men…det finns inte så mycket mer att göra just nu än att bita ihop. Och andas.
Andas in, andas ut.

andas

En dag som idag, med sol och riktig värme, är det lite lättare att stå ut i alla fall. 🙂

andas2

Jag har suttit i solen och bara v i l a t.

andas4

Stickat lite på den omstartade Emelie-koftan.

andas5

Kvällen har varit jävligare än vanligt och jag har varit så trött.
Det är knepigt med vila. Jag orkar inte hålla mig uppe, men att ligga ner gör ont.
En liten tass som hela tiden läggs på mig, tröstar. Gulle-Wiggy!

andas3

Både igår och idag har jag fått höra att jag är en sån glad person, det värmer förstås. Och jag gör mitt bästa för att leva efter det som är bra. Det som inte är det finns ju liksom där ändå, dumt att ge det mer energi än det redan snor till sig. Men det är klart att jag har dåliga stunder jag med. Och jag tänker på tider som varit, när det inte var ok att ha dåliga stunder. När jag ansträngde mig så oerhört mycket för att inte släppa igenom det, men, förstås, inte lyckades hela tiden. Det går inte att lyckas när man är i full färd med att förstöra sin redan trasiga rygg ännu mer. Nå, det är lätt att vara efterklok. Numer fokuserar jag på det som är bra till 99,99%, men jag vet också att det är faktiskt ok, det där sista 0,01 också. Det får vara så. Och jag tänker inte vara tyst om det. Så här är det.